Kaninugglan, Pholeoptynx cunicularia, zool., en till dagugglornas underfamilj, ugglornas familj och ordningen roffoglar inom foglarnas klass hörande art, hvilken räknas till håluggle-slägtet, som igenkännes på sina höga, blott framtill glest befjädrade, med korta tår försedda ben. Kaninugglan är ofvan rödaktigt gråbrun, med aflångt runda, hvita prickar; kinderna och ögonbrynen äro hvita, framhalsen rödaktigt gul, med gråbruna fläckar, bröstet gråbrunt, gulfläckigt, buken gulhvit, ofläckad. Fogelns längd stiger till 23 cm. Arten lefver på pampas och llanos i viscachans, myrätarnas och bältornas underjordiska boningar, men gräfver sig äfven sjelf hålor, särskildt för att i dem lägga sina ägg. Kaninugglan sitter ofta midt på ljusa dagen på marken, vanligen på de af nyssnämnda djur uppkastade små jordkullarna. Hon är icke rädd, utom der indianer finnas, ty dessa hysa stor afsky för henne och förfölja henne ifrigt. Fogeln jagar väl företrädesvis om natten, men äfven ganska ofta vid fullt dagsljus. Kaninugglan gör stor nytta genom att fånga möss, råttor, ormar, insekter o. s. v. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kaninugglan
Ämne: Fågelfamiljer, fågelsläkten och fågelarter · Fåglar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 160 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗