Kansas

Kansas. 1. En af Nord-Amerikas förenta stater, belägen mellan 37° och 40° n. br. samt 94° 38' och 102° v. l. (fr. Greenw.), omgifves i n. och v. af staterna Nebraska och Colorado, i s. af Indianterritoriet, i ö. af staten och floden Missouri. Arealen utgör 212,578 qvkm. Kansas är ett vågigt, rikt vattnadt slättland, som från 1,100 m. höjd i vester sakta sänker sig till 200 m. i öster. Vestra delen utgöres af af en tämligen öde sandstensplatå; den mellersta upptages af stora prärier, under det den östra omvexlande visar odlade sträckor och stora skogar. Floderna äro i allmänhet breda och grunda samt föga egnade till farleder. Den största är Kansas, som med tvänne källfloder, Republican river och Smoky Hill Fork, upprinner på Klippiga bergen och under sitt lopp genom K. upptager Blue river och en mängd smärre tillflöden, tills den vid östra gränsen utmynnar i Missouri. Sydvestra delen af K. genomflytes af Arkansas med Neosho. Klimatet är sundt och behagligt. Under vintern, som vanligen är kort och torr, faller termometern sällan under 0° C.; sommarhettan uppgår stundom till 46°, men mildras af de ständiga prärivindarna. Regn faller ymnigast Maj--Aug. Endast omkr. 4 proc. af arealen äro att anse såsom kultiveradt område, ehuru civilisationen raskt framskrider mot v. och flitiga nybyggare redan skapat blomstrande oaser der, hvarest för icke länge sedan indianerna jagade bufflar. Hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Alster af det förstnämnda voro 1880: majs 37,3 mill. hl., hvete 6,1 mill. hl., hafre 2,9 mill. hl., råg och korn 250,000 hl. jämte tobak, hampa, lin, potates och bönor. Höskörden uppgick till öfver 1,5 mill. tons. Fruktodlingen, som mycket gynnas af klimatet, lemnar äpplen och päron till export samt sträcker sig äfven till vin. Den vidsträckta prärien, med sina närande beten och många källor, är synnerligen väl lämpad för uppfödande af kreatur. År 1880 räknades 430,000 hästar, 1,450,000 nötkreatur, 1,5 mill. får och 1,790,000 svin. De stora buffelhjordarna, som fordom genomströfvade prärien, äro nu försvunna; äfven elgen och hjorten äro sällsynta, men rådjur, harar, kaniner, vaktlar och kalkoner lemna ännu godt jagtbyte. Floderna äro rika på fisk. Af nyttiga mineral eger K. stenkol (i Missouri-bäckenet), gips, marmor och salt (vid Arkansas). De förstnämnda tillgodogöras mest vid jernförädlingen i Leavenworth m. fl. ställen (maskiner, jernvägsmateriel, grufredskap). Den öfriga industrien (qvarnar, sågar, ylleväfverier) anlitar allmänt vattenkraft, hvarpå tillgången är ofantlig. Handel och samfärdsel förfoga öfver 5,000 km. jernvägar, hvilkas förnämsta linie, Union Pacific, löper midt igenom K. Afsättningen af spanmål och boskap är starkast österut och har en af sina hufvudkanaler i Missouri, som befares af de största ångare. -- Befolkningen uppgick 1880 till 996,096 pers., eller nära 1 mill, mot omkr. 100,000 år 1860. Såväl folkmängdens snabba tillväxt som mankönets stora öfvervigt (536,667 män mot 459,429 qvinnor) gifver tydligt vid handen hvilken rol invandringen spelar. Af nyssnämnda antal voro födda utom K. 110,000 och af dessa 10 proc. i Sverige. Färgade element voro 43,000 negrer och 800 indianer, kansas, af hvilka staten fått sitt namn. För undervisningsväsendet sörjes frikostigt. År 1880 räknades 6,148 offentliga skolor, af dem 45 för färgade barn. I 28 höjde sig undervisningen i en eller flere grenar öfver den elementära. Bland dessa må nämnas universitetet i Lawrence, normalskolan i Emporia och landtbruksskolan i Manhattan. Årliga omkostnaderna för elementarskolorna uppgingo till 1,800,000 doll. De icke läskunnige bland personer öfver 10 år utgjorde 3,6 proc. Med statsmedel underhållas äfven institut för blinda, döfstumma och sinnessjuka. Konstitutionen daterar sig från 1859 och är till sina hufvuddrag densamma som i de norra staterna. Den verkställande makten tillhör guvernören, som utses för 2 år genom allmänna val; den lagstiftande församlingen består af högst 40 senatorer, valde på 4 år, och 125 deputerade, valde på 2 år. Rättsväsendet handhafves af en öfverdomstol och derunder lydande distriktsdomstolar; sammansättningen sker genom direkta val. Till kongressen sänder K. 2 senatorer och 7 representanter. Statsskulden uppgick i Nov. 1882 till 1,182,000 doll. Hufvudstad är Topeka. -- K. utgjorde förut en del af franska Louisiana och öfvergick 1803 genom köp till Förenta staterna. Före 1854 beboddes det af rödskinnen, dels infödda, dels från andra stater ditflyttade. Sistnämnda år organiserades det som territorium och upptogs bland staternas antal 1861. I inbördeskriget tog K. verksam del och hade att lida genom flere härjande infall af rebellerna, hvilka plundrade och brände staden Lawrence 1863. -- 2. Flod. Se ofvan. -- 3. Stad i nordamerikanska staten Missouri, är belägen på högra stranden af floden Missouri, straxt invid Kansas' utlopp. K. är en vigtig jernvägsknut och beherskar derigenom handeln på ett stort område. Dess omsättning af spanmål och boskap är i starkt stigande; såsom köttmarknad täflar det redan med Cincinnati och Chicago. Staden grundlades 1830, men räknar sin uppblomstring från 1860. Den hade då endast 4,418 innev., hvaremot den 1880 räknade 55,785. S. A. L.