Kapodistrias

Kapodistrias (Capodistrias). 1. Giovanni K., grefve, rysk-grekisk statsman, född på Korfu d. 11 Febr. 1776, studerade i Padua filosofi, döda språk och medicin, men trädde, efter sin hemkomst och upprättandet af Joniska öarnas republik (1800), i offentlig tjenst samt deltog i utarbetandet af republikens författning. Såsom Lagstiftande församlingens förste sekreterare och derefter såsom först inrikes-, sedan utrikesminister arbetade han i sitt fäderneslands tjenst till 1807; men då Joniska öarna genom freden i Tilsit kommo i Frankrikes våld, mottog han 1809 kallelse att inträda i ryska utrikesdepartementet. Genom sin stora begåfning, sina kunskaper, sin arbetskraft och smidighet förvärfvade han snart kejsar Alexanders fulla tillgifvenhet och blef ansedd såsom en af Europas skickligaste diplomater. Han följde den ryska hären under frihetskriget mot Napoleon och tog en vigtig del i fredsunderhandlingarna 1814--15. Såsom rysk fullmäktig på kongressen i Wien utverkade han återupprättandet af Joniska öarnas republik. 1816 utnämnd till statssekreterare, trädde han tillsammans med grefve Nesselrode i spetsen för den ryska utrikespolitiken. Han var då de frihetsträngtande grekernas stolthet och hopp. Redan 1814 hade han blifvit utsedd till president i "Hetairia ton filomuson" och 1820 erhöll han hetärians anbud att öfvertaga ledningen af den grekiska frihetsrörelsen. Han afslog anbudet, men sökte i tysthet till grekernas förmån bearbeta kejsaren. Då denne emellertid slöt sig till Metternichs grek-fientliga politik, lemnade K. 1822 sin tjenst och flyttade till Schweiz, derifrån han sökte så mycket som möjligt verka till grekernas bästa och underhöll förbindelser med ryska hofvet. Den 11 April 1827 valde den grekiska nationalförsamlingen i Troizene honom till Greklands president för en tid af 7 år. Han antog valet och efter att hafva besökt hofven i Paris, London och Petersburg ankom han i Jan. 1828 till Grekland. Den tillgifvenhet och det förtroende, som i början kommo K. till del, förbyttes inom kort i misstroende och slutligen i häftig opposition. Denna omkastning i sinnesstämningen framkallades af hans sympatier för Ryssland, hans försök att införa ett despotiskt styrelsesätt och hans partiskhet för sina slägtingar. Under hösten 1830 utbröto på flere ställen uppror, och mainoterna samt innevånarna på Hydra och Psara gjorde sig oberoende. Slutligen mördades K. i Nauplia, d. 9 Okt. 1831, af bröderna Georgios och Konstantinos Mauromichalis. Jfr Mendelssohn-Bartholdy: "Graf Johann Capodistrias" (1864). -- 2. Agostino K., grefve, den förres yngre broder, f. 1778, valdes 1831 till den mördade Giovanni K:s efterträdare såsom Greklands president. Han var liksom brodern en ifrig anhängare af det ryska partiet, men saknade dennes intelligens. Redan d. 9 April 1832 nödgades han också nedlägga sin värdighet. Död på Korfu 1857.