Karlögar (Fornnord. Kerlaugar ), Nord. mytol., kallades två mytiska floder, genom hvilka, såväl som öfver två andra dylika (Karmt och Armt), guden Tor måste vada hvarje dag, då han begaf sig till tings under asken Yggdrasel. Th. W.
Godthjod Nord. mytol., ett i flere eddasånger förekommande namn på ett mytiskt land eller folk. Några uttolkare anse o… Nifvelhel (Isl. Niflhel), Nord. mytol., den »töckniga underjorden», Hels område, kallas också Nifvelhem (se d. o.). Und… Beyla Nord. mytol., är enligt eddadikten Lokasenna guden Freys tjenarinna och »bagerska». Namnet betyder troligen »… Hallinskiði Nord. mytol., förekommer såsom en benämning på åsaguden Hemdall. Man har gissat, att namnet skulle beteckna g… Rig Nord. mytol., ett namn, som guden Hemdall bar under sina vandringar på jorden. Namnets betydelse är ej på til… Mundelföre Nord. mytol., hette en man, som kallade sina barn Måne och Sol af stolthet öfver deras fägring. Gudarna förtö… Jernskog (Járnviðr), Nord. mytol., en öster om Midgård belägen skog, hvarest ett slags jätteqvinnor, de s. k. jernvidj… Lofn Nord. mytol., en af åsynjorna, som säges hafva af Allfader eller Frigg fått lof att förena män och qvinnor me…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Karmt (Isl. Körmt). 1. Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i eddan. Se Karlögar . -- 2. En norsk ö. Se Karmö . band 8, sp. 387 Körmt [hårdt k] l. Karmt, Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i eddan. Se Karlögar . band 9, sp. 440 Armt Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i eddan. Se Karlögar . band 19, sp. 1873 Kerlaugar [hårdt k], Fornnord. Se Karlögar . band 20, sp. 1328