Karlovicz (T. Karlowitz), stad i Kroatien-Slavonien, i den forna Militärgränsen, distriktet Peterwardein (Péterváradi), vid Donau. 4,916 innev. (1880). Säte för en grekisk-orientalisk ärkebiskop. Vinodling. Historiskt bekant är staden genom den derstädes d. 26 Jan. 1699 ingångna freden mellan Österrike, Ryssland, Polen och Venezia å ena sidan samt Turkiet å den andra. Ryssland behöll Azov jämte område, Polen återfick Kamenez, Podolien och Ukraina, men afträdde sina eröfringar i Moldau. Till Österrike afträdde Turkiet Ungern och Siebenbürgen samt behöll blott landet mellan Teis, Maros och Donau (Temesvárbanatet). Ungerns gräns mot s. bildades af en linie, dragen från Teis' och Donaus förening till Bosnas utlopp i Save, derefter af Save och Unna. Venezia behöll Morea, Santa Maura (Levkadia) och Egina, men återlemnade till Turkiet Lepanto, Prevesa m. fl. orter på fastlandet; i Dalmatien behöll det sex eröfrade fästningar, likaså i Arkipelagen de öar, som det hade besatt före kriget. Freden skulle gälla 25 år. Detta fredsslut, som bildar vändpunkten i Turkiets historia, återgaf åt Österrike nästan allt hvad Turkiet eröfrat under två århundraden och utgjorde till största delen grundvalen för de senare fördragen mellan Österrike och Turkiet.
Nordisk familjebok · första upplagan
Karlovicz
Ämne: Osmanska riket och Balkan · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 361 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗