Karlsbadbesluten kallas de frihetsskygga aftal, som af tio tyska regeringars ombud ingingos å konferenserna i Karlsbad den 6--31 Aug. 1819 och till en del formligen stadfästes genom förbundsdagsbeslut af d. 20 Sept. s. å. Utom tillsättandet af en provisorisk 5-manna-kommission för förbundsbeslutens bringande till verkställighet beslöts införandet af en genom särskilda regeringsfullmäktige utöfvad tillsyn öfver den politiska hållningen hos universitetens lärare och lärjungar samt af en strängare censur öfver den periodiska pressen och skrifter, som ej öfverstege 20 arks omfång. Åt sju af regeringarna uppdrogs att i Mainz upprätta en centralundersökningskommission rörande de pågående revolutionära stämplingarna; och förbundsaktens 13:de artikel, hvilken utlofvade införandet af landständer, tolkades i strängt monarkisk anda på ett sätt, som var egnadt att motverka uppkomsten af andra representativa författningar. Dessa för 5 år fattade beslut bidrogo i hög grad att förlama de politiska frihetssträfvandena i Tyskland. De förnyades gång efter annan, tills de d. 2 April 1848 upphäfdes af förbundsdagen i enlighet med Vorparlamentets samma dag gjorda yrkande.
Nordisk familjebok · första upplagan
Karlsbadbesluten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 364 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗