Karnak, en liten, på östra Nilstranden i Öfre Egypten (omkr. 650 km. s. om Kairo) belägen by, hvilken jämte det straxt söder derom belägna Luksor intager den plats, som förr upptogs af det praktfulla Thebes östra hälft, har i vår tid vunnit ett vidtberömdt namn genom sina tempelruiner, de mest storartade, som Egypten eller något annat land har att uppvisa. Då man, på väg från Luksor till K., närmar sig det stora templet, passerar man Ptolemaios Evergetes' propylé, med bilder af honom och hans gemål Berenice. Det stora templet uppfördes hufvudsakligen af adertonde dynastiens konungar (i 17:de och 16:de årh. f. Kr.) och erhöll tillbyggnader, dyrbara skulpturer och vigtiga inskrifter af en mängd efterföljare, företrädesvis 19:de dynastiens stora regenter (Seti och Ramses), men äfven långt senare under Ptolemeernas tid. Det bildar en aflång rektangel af ända till 350 m. längd samt 90--100 m. bredd. Till ingångspropyléen, som utgör rektangelns ena åt v. vettande kortsida och ligger omkr. 0,5 km. från flodstranden, leder en "dromos" (öppen gång, aveny) af krio-sfinxer. När man passerat mellan propyléens bägge torn, af hvilka det ena ännu bibehåller sin ursprungliga höjd, 42 m., inkommer man på en öppen (98 m. lång, 83 m. bred), af pelare och statyer prydd gård och derefter, genom en andra propylé, in i den stora tempelsalen (93 m. lång, 51 m. bred), den största och praktfullaste af alla Egyptens monumentala fornlemningar. Det numera försvunna taket uppbars dels af en central, i v. och ö. gående aveny af 12 massiva pelare om 3,5 m. genomskärning och 19 m. höjd (utom plint och abakus), dels af 122 andra något smalare pelare, ordnade i 7 rader på hvar sida om midtgången. En tredje propylé, som afslutar salen i ö., leder till en jämförelsevis smal, öppen gård, prydd med obelisker af röd granit, och från denna kommer man genom en fjerde propylé in i "pronaos" (portik), omgifven af osiris-pelare med Totmes I:s namnchiffer. Der finnas två röda granit-obelisker, af hvilka den ena, ännu upprätt stående och bärande Totmes I:s dotters, Hatasus, namn, är den största obelisk i verlden (28 m. hög, 2,5 qvm. grundyta). En femte, mindre propylé leder till den öppna plats, på hvars främre del det numera till större delen förstörda sanktuariet (adytum) är beläget. Sanktuariet är säkerligen äldre än 18:de dynastien, och några utanför detsamma stående månghörniga pelare visa genom kartuscher af Usert-sen I (af 12:te dynastien), att redan då funnits på denna plats ett numera helt och hållet försvunnet tempel. På den bortre (östra) delen af sanktuariets öppna area befinner sig den mindre pelaresalen från Totmes III:s tid, med 52 pelare, och på dess södra sida ligger "förfädrens sal", så kallad efter den berömda relief (nu förvarad i Louvre-muséet i Paris), som föreställer Totmes III bringande gåfvor åt sina 56 företrädare. Bakom den mindre pelaresalen afslutas det stora templet af en mängd mindre rum i förstördt skick. Utom detta i sitt slag allenastående monument, som innehåller ovärderliga skatter af skulpturer och inskrifter (t. ex. Pentaurs berömda dikt om Ramses II:s bedrifter), eger K. flere andra tempel och byggnader, af hvilka ett från Amenofis III:s tid är det mest betydande, men till stor del blott under formen af en massa kolossala, med hieroglyfer prydda stenblock. Marken rundt omkring templen är betäckt med kullstörtade pelare och obelisker, ramlade tak, afbrutna kapitäler, stympade statyer, delar af lejon, androsfinxer och andra djurfigurer af svart och röd granit. Endast med svårighet kan man komma fram mellan dessa groteskt uppstaplade stenmassor. Jfr Mariette "Karnak, étude historique et archéologique" (1875). H. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Karnak
Ämne: Tempel och gudadyrkan i antiken · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 388–389 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗