Kaschau (Magyar. Kassa), hufvudstad i ungerska komitatet Abauj, vid en vigtig jernvägsknut nära högra stranden af Hernad, i en bördig, af vinberg omsluten dal. 26,097 innev. (1880), till börden magyarer, tyskar, slovaker och rutener, till bekännelsen mesta delen katoliker. K. är en af de bäst byggda städer i Ungern. Stadens märkligaste byggnad är den gotiska S:t Elisabetkatedralen (påbörjad 1270 af Stefan V, fortsatt 1324--82 af Karl I:s gemål Elisabet och hennes son Ludvig samt fullbordad omkr. 1468), hvilken betraktas såsom det största arkitektoniska mästerverk i Ungern. K. är säte för en rom.-katolsk biskop (sedan 1804) samt har en juridisk fakultet (grundad 1659), katolskt gymnasium, prestseminarium m. fl. läroanstalter. Staden drifver en betydlig handel. Omkr. 4 km. n. v. om staden ligger badorten Bankó, med en alkalisk-jernhaltig källa. -- K. fick stadsrättigheter 1235, blef kunglig fristad 1270 samt befästes 1290.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kaschau
Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Ungern, Böhmen och Österrike
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 438 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗