Kasematt (Ital. casamatta). 1. Befästningsk., bombfritt, hvälfdt rum i en fästning. För att vara bombfritt bör hvalfvet hafva en tjocklek af 1 m. och derofvanpå en sadelformig påmurning af omkr. 0,3 m. samt öfverst en jordfyllning af 3--4 m. tjocklek (för att kunna motstå refflade mörsare). Murarna, som uppbära hvalfvet, de s. k. vederlagsmurarna, skola hafva emot dessa mått svarande dimensioner och böra läggas parallella med hufvudriktningen af den beskjutning, för hvilken de kunna blifva utsatta. -- Man skiljer mellan försvarskasematter, inredda till försvar med eldvapen, boningskasematter, inrättade till bostäder för besättningen, och förrådskasematter, afsedda till upplagsplats för ömtåligare effekter, artillerimateriel, krut o. d. Försvarskasematter
bestyckas med kanoner, mörsare eller gevär. Kanonkasematter användas dels för beskjutning af anfallsfästet och läggas då på hufvudvallens vallgång (vallgångskasematter, se fig.), dels för flankering af en graf och läggas då antingen i
fristående byggnader på grafbottnen (kaponierer) eller under hufvudvallen bakom eskarpmuren (eskarpkasematter) eller ock slutligen under fältvallen invid kontereskarpen (reverskasematter). Mörsarekasematter läggas inuti fästningen bakom hufvudvallen, öfver hvilken mörsarna således kasta. I äldre fästningar ligga de stundom i bastionsgorgen. Med gevär bestyckade kasematter, s. k. gevärsgallerier (se Galleri 6 och Fästning, fig. 1), läggas vanligen bakom eskarpmuren för att möjliggöra en frontal beskjutning af grafven. Bonings- och förrådskasematter läggas antingen såsom fristående byggnader inuti fästningen, skyddade af höga jordvallar, eller, bättre, under hufvudvallens vallgång, med fönster och dörrar vettande inåt fästningen (se Fästning, fig. 2). För att i ett sådant af jord på flere sidor omslutet läge skydda byggnaden för fukt uppföras dubbla murar med mellanliggande luftkanaler. -- 2. Sjöv. Se Kasemattskepp. O. A. B.