Kateket

Kateket (se Katekes), numera i allmänhet lärare, som drifver katekisation (se d. o.), kallades i den gamla kyrkan den, som undervisade de s. k. katekumenerna i den kristna trosläran för dopets erhållande. Ursprungligen voro dessa lärare inga särskilda kyrklige ämbetsmän, utan både prester och lekmän kunde tjänstgöra som kateketer. Då sedermera katekumen-undervisningen mera utbildades och för detta ändamål kateketskolor inrättades, uppkom ett särskildt kateketämbete. Den gamla kyrkans mest bekanta kateketskola var Alexandrias, stiftad troligen i början af 2:dra årh., och såsom dess förnämste lärare nämnas Pantaenus, Klemens och Origenes. När efter kristendomens allmänna införande barndop blef vanligt och katekumenatet upphörde, afskaffades naturligtvis kateketämbetet och kateketskolorna. -- I Stockholm finnes ett slags söndagsskolor, upprättade af det 1771 stiftade "Samfundet pro fide et christianismo", hvilka kallas kateketskolor, och hvilkas lärare kallas kateketer. 1777 inrättades två sådana skolor, en för staden inom broarna och en för Södermalm. Genom donationer sattes samfundet i stånd att så småningom öka dessa skolors antal. För närvarande (1884) utgöra de 8, i det att Storkyrkans, Klara, Jakobs och Johannes', Ladugårdslandets, Kungsholmens, Maria, Katarina och Adolf Fredriks församlingar hafva hvar sin kateketskola. I hvar och en af de fem förstnämnda församlingarna skötes skolan af 1 kateket, i hvar och en af de tre sistnämnda af 2, hvadan kateketernas antal för närvarande är 11. Den rådande okunnigheten hos den fattigare befolkningens barn föranledde inrättandet af dessa skolor, i hvilka, enl. de äldsta instruktionerna, skulle meddelas undervisning "dels åt personer öfver 15 års ålder, hvilka icke hafva nöjaktig kristendomskunskap, dels åt barn, som, antagna i tjenst på fabriker eller i handtverk eller af hvilka orsaker som hälst, sakna tillfälle till en daglig skolgång". Praxis blef sedermera att till dessa skolor skickades de minst försigkomna af årets konfirmander. Derefter inordnades kateketskolorna i folkskolornas s. k. "söndags- och aftonskolor", så att de skulle utgöra ett slags högre, sjelfständiga klasser af dessa skolor. Enl. ett 1883 fattadt beslut kommer visserligen denna anordning att bibehållas, dock så, att af "söndags- och aftonskolans" barn de, som äro i konfirmationsåldern, skola få sin religionsundervisning i kateketskolan, till hvilken församlingens presterskap har rätt att derjämte sända några konfirmander, som visat sig behöfva ökad undervisning. Till kateketer tillsättas i regeln yngre prester efter ansökan och prof. Stockholms konsistorium upprättar förslag bland de sökande, och kateketskolornas styrelse, skolutskottet i "Samfundet pro fide et christianismo", utnämner. Dessa platser äro fasta lärareplatser; innehafvaren räknar presterliga tjensteår och aflönas af samfundet. Undervisningen sker alla sön- och helgdagar, med undantag af de stora högtidsdagarna, i folkskolornas lokaler, med katekes- och bibelläsning som undervisningsämnen. Den öfvervakas af en utaf samfundets skolutskott tillsatt inspektör. -- Äfven i Lappland meddelas religionsundervisning af s. k. kateketer i skolor, som underhållas af Svenska missionssällskapet. -- "Kateketer" kallas jämväl infödde lärare vid flere missionsstationer i hedniska land. J. P.