Kattslägtet, Felis, zool., hör till familjen kattdjur, ordningen rofdjur och klassen däggdjur. Klorna kunna fullständigt indragas, emedan näst sista tåleden är konkav å sin yttre sida, och mellan denna och yttersta (eller klo-) leden finnas elastiska band, som ofrivilligt draga kloleden tillbaka mot den näst sista tåledens yttre, konkava sida, hvarigenom klospetsen så böjes uppåt, att den icke berör marken. Lemmarna äro starka, af medelmåttig längd eller snarare korta. Öfverkäkens roftand har en tydlig häl. Skallen har långa bakre ögonutskott, och skulderbladet är bredt, med främre kanten tvärt afrundad nedtill mot halsen. -- Inom kattslägtet har man uppställt sex underslägten, hvilka dock äro föga skilda från hvarandra. Huru de särskiljas framgår af nedanstående tabell.
A. Undre roftandens bakre afsats otydlig. a. Afståndet mellan foramen lacrymale och bakreögonhålutskottets spets
å pannan är icke längre än näsbenen vid sömmen mellan dem. 1. Ögonhålan baktill öppen. α. Svansen med qvast. 1. Leo. β. Svansen utan qvast. 2. Tigris. 2. Ögonhålan baktill sluten 3. Viverriceps. b. Afståndet mellan foramen lacrymale och bakreögonhålutskottets spets
å pannan är längre än näsbenen. 1. Öronen utan hårpensel. 4. Felis. 2. Öronen med hårpensel. 5. Chaus. B. Undre roftandens bakre afsats tydlig. Öronen med hårpensel. Svansen kort. 6. Lynx.
För Lejonunderslägtet, Leo, är afrikanska lejonet, Felis leo, typ; Tigerunderslägtet, Tigris, har i indiska tigern, Felis tigris, sin utmärktaste form. Typisk för Fläckkattunderslägtet, Viverriceps, är fläckkatten, Viverriceps viverrina, för Kattunderslägtet, Felis, vildkatten, Felis catus, för Sumplo-underslägtet, Chaus, sump-lon, Felis chaus, och för Lo-underslägtet, Lynx, står lodjuret, Felis lynx, som utmärkande art. C. R. S.