Keyser [kejser], Henrik, boktryckare och formskärare, skall, enligt en gammal sägen, 1625 af Gustaf II Adolf fått till skänks ett i Livland eller Kurland eröfradt boktryckeri, med vilkor att uppsätta det i Stockholm. Visst är, att hans verksamhet som boktryckare derstädes ej synes gå längre tillbaka än till 1633. Alltifrån 1635 kallade han sig k. boktryckare. Från hans officin utgingo, utom en betydande mängd k. förordningar och annat offentligt tryck, flere större arbeten af utmärkt typografisk förtjenst, såsom finska bibeln af 1642, den svenska (den s. k. drottning Kristinas) af 1646, båda i folio, lagupplagorna af 1635, 38 och 43 i qvarto samt den ytterst sällsynta vapenboken af 1650, ett verk af honom sjelf och kopparstickaren W. Hardtman. K. var nämligen jämväl en särdeles skicklig träsnidare (formskärare), hvilket synes bl. a. af en del förträffligt utförda vapensköldar i "Petri Pachii Missus" (1636 och följ.). Han lär aflidit 1663. -- Tryckeriet ärfdes af hans son Henrik
K., hvilken med stor omtanke och skicklighet utöfvade yrket från 1670, då han blef myndig, till sin död, 1699. Från detsamma utgingo under hans tid en mängd arbeten, särdeles "manualer" och gudliga böcker. Han började äfven tryckningen af den stora kyrkobibeln, hvilken dock fullbordades först 1703, under ledning af faktorn J. E. Balduin. I typografiskt afseende är denna upplaga ett af 1600-talets förnämsta minnesmärken inom den svenska literaturen. -- Med en filial-afdelning af sitt tryckeri var denne K. verksam äfven i Upsala (1685--95). Detta Upsalatryckeri öfvertogs sedan af hans son Henrik, som 1695--1701 var akademiens boktryckare. -rn.