Klockskatt, gärd af kyrkklockor, var den form af utomordentlig bevillning, som Gustaf I såg sig nödsakad att föreslå menigheterna kring allt Sveriges rike för att inom öfverenskommen tid kunna slutbetala skulden till Lybeck. På ett rådsmöte i Upsala vid trettondedagstiden 1530 beslöts, att den näst största klockan skulle uttagas af hvarje kyrka, kapell och kloster i rikets städer, och köpstadsmän från skilda delar af landet gåfvo såväl vid tjugondedagsmarknaden i Enköping som, senare, vid ersmässomarknaden i Upsala sitt samtycke till den egendomliga utlagan. Stadsboarnas jämförelsevis fördomsfria uppfattning i religiösa ting, äfvensom handelns intresse af godt förstånd med Lybeck, underlättade saken. I Juli voro de flesta klockorna förda till de större sjöstäderna för att utskeppas till Lybeck och der säljas af en konungens agent. Vid slutet af samma månad aflemnade de finska städerna äfvensom vid kusten
belägna landssocknar sina klockor. Gärden befanns dock otillräcklig; realisationen drog ut på tiden och lybeckarna klagade. Man beslöt derför å ett rådsmöte i Örebro i Jan. 1531, att klockskatten skulle affordras äfven landsförsamlingarna i allmänhet, och kungliga ombud sändes att derom underhandla i orterna. Jämte årets kyrkotionde (undantagandes hvad som behöfdes till vax och vin) och landgillet af kyrkohemmanen borde hvarje socken lemna sin största klocka eller ock lösa den med annan koppar eller penningar. Socken, som egde endast 1 klocka, finge erlägga half lösen, och för gärdens riktiga användning skulle framdeles lemnas särskild redovisning. Detta nya påbud väckte hos de sjelfrådige dalkarlarna ett formligt uppror, det s. k. klockupproret (se Daluppror, sp. 816), samt mötte äfven på andra håll -- såsom i Nerike, flere socknar af Vestmanland och Torsåkers socken i Gestrikland -- betänkligheter och motstånd. Ännu vid ersmässan 1531, då konung Gustaf från en af Gamla Upsala högar höll burspråk med den samlade uplands-allmogen och särskildt tillkallade ombud från andra landsändar, knotades öfver klockskatten. Den utgick emellertid, och inom utfäst termin blef skulden till Lybeck enligt konungens uppfattning gäldad. Huru stora summor genom sjelfva klockskatten åstadkommits kan icke angifvas, men den bidrog i väsentlig mån till nämnda -yckliga resultat. -- I Danmark och Holstein uttogs en klockskatt 1528.