Klockspel

Klockspel (Fr. carillon), musikinstrument, bestående af ett visst antal olika stämda klockor, som bringas att ljuda medelst hammarslag, angifna antingen omedelbart eller genom klaviatur. Idén är gammal och torde hafva inkommit från Kina till Europa, der redan under den tidigare medeltiden munkar sysselsatte sig med förfärdigandet af klockor. I synnerhet i Nederländerna blefvo större klockspel vanliga i kyrktornen. Detta land räknar f. n. 115 sådana, Belgien 97, Tyskland endast 8. Verket sattes i äldre tider i gång mest genom urverksmekanism med valsar, senare genom tangenter, som nedtrycktes med knytnäfven. Först 1875 konstruerade Smulders en beqvämare klaviatur, som liknar pianots. Det största tyska klockspelet byggdes 1883 i Dresden för S. Petruskyrkan i Hamburg; det består af 40 klockor, tillsammans vägande 31,103 kg. -- Det enda klockspel i Sverige var det, som befann sig i Tyska kyrkan i Stockholm och förstördes genom kyrkans brand d. 7 Okt. 1878. Det förfärdigades 1663 och följ. år af hamburgaren Hemony i Amsterdam, inköptes för 3,534 daler s. m., började spela d. 18 Juli 1666 och klingade allt ifrån 1700-talet hvarje tisdags- och fredagsmiddag samt, på beställning, vid högtidligare bröllop och begrafningar. Det omfattade omkr. 3 oktaver och egde både manual och pedal. -- Fordom användes smärre klockspel i orgelverk (se Cymbelstern), äfvenså i militärmusiken, der de nu allmänt blifvit utbytta mot stålstafvar (se Lyra) i anseende till svårigheten att uppfatta den exakta tonhöjden (beroende på klockornas från andrå instrument afvikande öfvertoner, motsvarande icke talen 1, 2, 3 o. s. v., utan dessas qvadrater 1, 4, 9 o. s. v.). A. L.