Lyra (Grek. o. Lat.). 1. Forngrekiskt stränginstrument, liknande kithara och forminx, men mindre än dessa. Strängarna (3, 7 eller flere) voro utspända mellan en resonansbotten och en tvärslå, som åtskilde två hornformigt böjda ramar. De sväfvade sålunda till största delen fritt i luften och saknade gripbräde, hvadan instrumentet är mera jämförligt med vår harpa än med vår cittra eller guitarr. Lyran hölls emellan knäna och spelades med plektron (Lat. plectrum). -- 2. Under 16:de--18:de årh. ett stråkinstrument med flere strängar, af hvilka somliga löpte öfver gripbrädet, andra bredvid detsamma, såsom s. k. borduner. Denna lyra hörde till violernas klass och byggdes i tre storlekar: lira da braccio (9 strängar, tenorinstrument), lira da gamba (14 strängar, basinstrument), lirone (24 strängar, kontrabasinstrument). Till samma klass hörde äfven baryton (se d. o.). -- 3. Modernt slaginstrument, bestående af stämda stålstafvar, löst fästa inom en lyraformad ram och anslagna med hammare (jfr Klockspel). -- 4. Astron. Se Lyran. A. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lyra
Ämne: Musikinstrument · Musik och italienska lånord
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 373 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗