Klöfver, väpling, Trifolium Tourn., bot., kallas ett allmänt bekant, artrikt slägte af ärtväxternas nat. fam. (Papilionaceae L.) och kl. Diadelphia L. Klöfver- l. väplingslägtet har blomfodret vanligen olikformigt femtandadt eller klufvet. Kölen och virigarna samt stundom
äfven öfriga kronblad äro vid basen förenade med hvarandra och med de i två stammar sammanvuxna ståndaresträngarna, hvilka något vidgas mot den fria änden. Baljan är kort, rak, vanligen beklädd af den vissnade qvarsittande blomkronan, innehåller 1--5 frön och affaller oöppnad eller brister i två valvler. Svenska floran har af detta slägte 13 arter, hvilka alla äro medelstora eller små örter med trefingrade blad, småbladen fint sågtandade och bladskaftet försedt med vidvuxna stipler. Blommorna äro ganska små, hvita, rödletta, mörkröda, gula, brunaktiga. De sitta i täta, runda eller aflånga samlingar (hufvud) i toppen af stjelk och grenar. Allmänt odlade äro: rödklöfvern, Tr. pratense L., alsikeklöfvern, Tr. hybridum L., och hvitklöfvern, Tr. repens L., hvilka äro högt värderade foderväxter. Utländskt klöfverfrö af dessa nämnda arter förfalskas ("modifieras") ofta med sand, söndermald till samma storlek och färgad i likhet med klöfverfröet. Det finnes i utlandet (Tyskland) fabriker, som tillverka och genom agenter, enligt tryckta priskuranter, utbjuda dylik sand till "modifierande" af klöfverfrö. Med utländskt klöfverfrö har flere gånger till Sverige införts det skadliga s. k. "klöfversilket" (Cuscuta Trifolii, se Cuscuta). O. T. S.