Knäred, socken i Hallands län, Höks härad. Arealen 20,196 har. 2,555 innev. (1883). K. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl, Göteborgs stift, Laholms kontrakt. -- Socknen har vunnit historisk märkvärdighet genom flere möten, som höllos der mellan Sveriges och Danmarks konungar eller sändebud, medan Halland hörde till Danmark. 1304 hade den danske konungen Erik Menved en vänskaplig sammankomst med den svenske konungen Birger. 1569, 1571, 1575, 1580 och 1612--13 höllos i trakten möten af svenska och danska fullmäktige, hvarvid danskarna merendels uppehöllo sig i K., svenskarna i den omkr. 1 mil från gränsen belägna Ulfsbäcks prestgård i Markaryds socken, Kronobergs län. Vid den s. k. kungsstenen invid Sjöareds å sjelfva gränsen belägna gästgifvaregård undertecknades efter 1 1/2 månads underhandlingar den s. k. freden i K. d. 18/28 Jan. 1613. Sveriges kommissarier voro rikskansleren Axel Oxenstierna samt riksråden Nils Bielke, Gustaf Stenbock och Henrik Horn, Danmarks rikskansleren Kristian Friis samt 3 andra
riksråd; freden slöts under medling af de engelska sändebuden Jakob Spens och Robert Anstruther. Sammankomsterna höllos på en bro öfver gränsbäcken. Fredsvilkoren voro hufvudsakligen följande. Båda rikena återställde de gjorda eröfringarna (Sverige: Jämtland och Herjedalen, Danmark: Öland med Borgholm, Kalmar o. s. v.); men som pant för krigsskadeståndet, hvilket bestämdes till 1 mill. daler s:mt, att betalas inom 6 år, behöll Danmark under tiden Elfsborg med städerna Nya och Gamla Lödöse samt Göteborg jämte Askims, Hisings, Säfvedals, Bollebygds, Ale, Vätle och Flundre härad af Vestergötland med alla deras inkomster och uppbörd. Sverige afstod sina anspråk på Sonneburgs slott (på Ösel) och afträdde till konung Kristian och Norges krona sin höghet och rätt öfver sjölapparna mellan Titis- och Varangerfjord; hvartdera rikets konung skulle ega rätt att föra vapnet tre kronor, dock med den "kondition och förbehåll" att ingendera skulle förmedelst det vapnet pretendera någon rätt till den andres land; alla undersåtar och innevånare i Sverige och dess underlydande provinser skulle få fritt och obehindradt köpslaga i Danmark-Norge och vice versa; ingen tull skulle i Öresund läggas på svenskarnas personer eller gods.