Kolhydrat, kem., en klass af qväfvefria organiska ämnen, som på 6 atomer kol innehålla så mycket väte och syre, som erfordras för att bilda 5 till 6 molekyler vatten. Kolhydrat förekomma ymnigt i både växt- och djurorganismen samt äro mycket vigtiga föreningar, utmärkta af särdeles olikartade egenskaper. Åtskilliga kolhydrat kunna kristallisera, äro i vatten lösliga och smaka sött. De kallas sockerarter och hafva antingen formeln C6 H12 O6 (drufsocker, levulos, arabinos) eller C12 H22 O11 (rörsocker, maltos, mjölksocker). Somliga sockerarter (drufsocker, maltos m. fl.) kunna genom tillsats af jäst lätt och omedelbart försättas i spritjäsning, andra kunna icke försättas i spritjäsning (t. ex. inosit) eller ock (såsom rörsockret) endast medelbart, d. v. s. sedan de genom förening med vatten gifvit upphof till jäsbara sockerarter. Kolhydrat, som ega sammansättningen C6 H10 O5, äro amorfa och i vatten lösliga eller svällande ämnen samt kallas gummiarter, t. ex. dextrin, gummi, växtslem. Samma procent-sammansättning som gummit hafva stärkelsen, cellulosan och glykogenet. Kolhydraten äro alla genetiskt beslägtade organiska ämnen. Genom att kemiskt förenas med vattnets beståndsdelar gifva nämligen kolhydraten C6 H10 O5 som slutprodukter sockerarter af formeln C6 H12 O6, en metamorfos, som åstadkommes genom inverkan af utspädda syror, i flere fall äfven af ferment. Äfven sockerarterna C32 H22 O11 gifva, då de under inflytande af ferment eller syror förenas med vatten, sockerarter C6 H12 O6. Så bildas af maltos drufsocker, af rörsocker tvänne sockerarter, nämligen drufsocker och levulos, af mjölksocker drufsocker och arabinos (galaktos). Kolhydraten C6 H10 O5 och C12 H22 O11 äro således ett slags anhydrider till sockerarterna C6 H12 O6, hvilka åter äro att anse som ett slags aldehyd- eller acetorierade derivat af de sex-atomiga alkoholerna mannit och dulcit, C6 H8 (OH)6, från hvilka de skiljas i sammansättningen genom ett minus af 2 atomer väte. Alla kolhydrat hafva i viss grad egenskapen af alkoholer, stundom äfven aldehydernas starkt utpräglade reducerande egenskaper. Man anser, att de i växtriket förekommande kolhydraten bildats genom partiel reduktion af kolsyra, CO2, och vatten,
H2 O, hvilka enkla syreföreningar genom att förlora 2 atomer syre böra kunna bilda den enklaste af aldehyder, eller myrsyrans aldehyd, HC HO. Om 6 molekyler af denna förening skulle förenas till en molekyl, böra drufsocker och levulos, C6 H12 O6, kunna uppstå. Förenas dessa bägge sockerarter under förlust af vatten, skulle rörsocker kunna bildas; af drufsocker bildas utan tvifvel i växterna, genom förlust af vatten, stärkelse eller cellulosa. Flere kolhydrat uppstå i djurkroppen genom synteser, så t. ex. mjölksocker och glykogen. Kolhydraten äro af stor betydelse som näringsämnen. Assimilerbara kolhydrat förvandlas, innan de upptagas i blodmassan, uti matsmältningsapparaten först till drufsocker och levulos. Se vidare Födoämnen. P. T. C.