Komorn (Ung. Komárom). 1. Komitat i vestra Ungern, delas af Donau, som der upptager Waag, i tvänne hälfter, af hvilka den norra är lågland och träskfylld, den södra genomstruken af Bakonybergen. Hufvudnäringar äro får- och svinafvel, åkerbruk (äfven vin och tobak) samt fiske. I s. brytes mycket marmor. Ansenlig flodfart på Donau. Areal 2,944 qvkm. 151,699 innev. (1880). -- 2. Hufvudstad i nämnda komitat, belägen på sydöstra spetsen af ön Schütt vid Waags sammanflöde med Donau, är en vigtig handelsplats mellan Wien och Budapest samt hade 1880 13,108 innevånare. Bland offentliga byggnader märkes den stora Andreas-kyrkan. K. är tillika en af monarkiens starkaste fästningar, hvilken i synnerhet under ungerska frihetskriget 1848--49 spelade en betydande rol och först efter nära ett års belägring genom kapitulation kom i Österrikes våld. S. A. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Komorn
Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Orter och floder i Ungern
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1126 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗