Komplement (af Lat. complere, fylla), matem. 1. Den vinkel eller båge, som utfyller en annan vinkel eller båge till 90°. Så är t. ex. 30°, eller en tredjedels rät vinkel, komplement till 60°, eller två tredjedels
rät vinkel, och i vidstående fig. bågen BD komplement till bågen AB. -- 2. Aritmetiskt komplement till ett gifvet tal kallas ett tal, som, lagdt till det gifna, åstadkommer till resultat 0. Siffrorna i komplementet erhåller man genom att i det gifna talet subtrahera den sista siffran från 10 och de öfriga siffrorna från 9. hvarjämte efteråt sättes en subtrahend, bestående af en etta med så många nollor, som det gifna talet innehåller siffror. Så är t. ex. 735 - 1,000 det aritmetiska komplementet till 265. Genom användande af det aritmetiska komplementet förvandlas omedelbart en subtraktion till addition, hvarigenom vid vidlyftigare räkningar ofta besparing i arbete vinnes. Så uträknas t. ex. 108 - 326 + 2,295 - 1,803 + 25 - 99 på detta sätt genom enkel addition:
108 674 --1,000 2,295 8,197 --10,000 25 1 --100 ----------------------- 11,300 --11,100,
hvilken gifver till resultat 200. Vid räkning med logaritmer förekommer det aritmetiska komplementet ofta. Så upptages t. ex. i de vanliga logaritmtabellerna icke logaritmen för sinus, utan i stället det aritmetiska komplementet till denna logaritm. G. E.