Kontradiktion (af Lat. contra, emot, och dicere, säga), log., motsägelse. Kontradiktionen utgör det overkligas kännetecken, hvadan det för att visa en saks overklighet är nog att visa, att den innebär en motsägelse. Se vidare Contradictio .
Kunskap filos., medveten förnimmelse af ett verkligt, d. v. s. af något, som är till, oberoende deraf att det af subj… Föreställning filos., förnimmelse, som är klar och distinkt (d. v. s. skild från allt annat, således äfven, i motsats till … Ideal (af Lat. idealis; se Idé), filos., någonting tänkt till högsta fullkomlighet. För att någonting skall kunna s… Rationalism (af Lat. ratio, förnuft). 1. Filos., den åsigt, enligt hvilken det hos menniskan, jämte den sinliga kunskapen… Eleater anhängare af en filosofisk skola, som existerade under 500- och 400-talen f. Kr. och hvars egentliga stamhåll… Lag (plur. lagar; Lat. lex), i ordets allmännaste betydelse den bestämmande princip, enligt hvilken en kraft verk… Logik (Lat. logica, af Grek. logos, förnuft, bevisning, vetenskap), vetenskapen om den menskliga tankeverksamheten … Sanning i den enklaste betydelsen betecknar en af den sinliga erfarenheten eller förståndsverksamheten bekräftad uppf…
Alla artiklar i ämnet →