Kontrast (af Ital. contrristo, strid, motstånd, af Lat. contra, emot, och stare, stå), motsats, påfallande olikhet, afbrott, motsatsförhållande mellan tvänne sammanställda ting eller moment, hvilka göra ett högeligen skiljaktigt intryck och derigenom sinsemellan tjena till att förhöja hvarandra; mångfald af omvexlande detaljer i ett konstverk (i motsats till stel symmetri). Inom de sköna konsterna, liksom i naturen, äro kontrasterna en källa till skönhet, vare sig de framträda i gestalter, ställningar, gruppering, rörelser, minspel, färger, belysning, tongångar och
ackorder, sinnesstämningar, lidelser, ålder och kön, karakterer, handlingar eller tilldragelser. De böra dock icke stå oförmedlade bredvid hvarandra, utan genom lämpliga öfvergångar bringas att smälta ihop till ett harmoniskt helintryck. Mot denna fordran felade t. ex. det franska nyromantiska dramat, skapadt af V. Hugo, hvilken uppställde den grundsatsen att "verkligheten" konstitueras af tvänne element: det upphöjda och det grotteska. När Hugo skulle tillämpa denna "kontrastens lag" i sin diktning, bildade han ofta en hufvudpersons karakter af två motstridiga grundegenskaper. -- Kontrastera, sticka af, göra bjert afbrott mot, bilda kontrast.