Konvergera (af Lat. con, tillsammans, och vergere, böja sig), hafva riktning åt hvarandra, sträfva till en gemensam punkt, närma sig till en bestämd storhet. Mots. Divergera. -- I matem. sägas två strålar eller riktningar konvergera l. vara konvergerande, om de råkas, då de tillräckligt långt fortsättas. Man säger stundom äfven, att två linier konvergera, men detta uttryck har en rimlig mening endast under förutsättning att linierna representera strålar eller riktningar. -- Konvergens, egenskapen att vara konvergent eller konvergera. -- Konvergens-kriterium,matem., kallas en formel, med tillhjelp af hvilken man kan afgöra huruvida serier, produkter och kedjebråk äro konvergenta eller divergenta. Det enklaste konvergenskriteriet för en serie u0, u1, u1 , . . . , un är