Koordination (af Lat. pref. co, tillsammans, och ordinare, ordna). 1. Gramm. K. l. samordning är ett sådant förbindningssätt mellan satser, hvarigenom de förbundna satserna få samma grad, d. v. s. antingen båda (alla) blifva hufvudsatser eller båda (alla) bisatser till samma hufvudsats eller till samma bisats, t. ex. Du rider och Fredrik åker (hufvudsatser) eller Jag förmodar, att du rider och Fredrik åker (bisatser af 1:sta graden). Med ett visst logiskt samband, som man vill grammatiskt uttrycka, följer vanligen också en viss form, koordination eller subordination. I vissa fall kan man likväl fritt välja mellan båda. Två sådana perioder som t. ex. Ehuru jag var sjuk, försökte jag dock göra arbetet färdigt (subordination) och Jag var sjuk, men försökte dock göra arbetet färdigt (koordination) uttrycka väsentligen samma innehåll. Koordinationen är af olika slag alltefter det samband, i hvilket den ena satsens innehåll ställes till den andras (jfr Konjunktion). -- 2. Log., förhållande mellan tvänne begrepp, hvilka båda ingå i ett tredjes omfång (båda äro arter af ett tredje) utan subordination sins emellan (utan att det ena är en art af det andra). Koordinerade begrepp kunna vara a) disjunkt koordinerade, då deras omfång fullständigt falla utom hvarandra -- detta
förhållande brukar man förtydliga genom bilden af tvänne cirklar, hvilka båda fullständigt omslutas af en tredje cirkels periferi, utan att deras egna periferier skära hvarandra, t. ex. begreppet triangel och begreppet fyrsiding, hvilka båda ingå i omfånget af begreppet figur (båda äro arter af figurer), men deremot utesluta hvarandra (ingenting finnes, som är både triangel och fyrsiding), och b) disparat koordinerade, då deras omfång delvis falla inom hvarandra, så att ett begrepp finnes, i hvars innehåll båda ingå -- detta förhållande brukar man förtydliga genom bilden af tvänne cirklar, hvilkas periferier skära hvarandra, så att de få en del af sin yta gemensam, t. ex. begreppen triangel och liksiding, hvilka båda ingå i omfånget af begreppet plan figur, men tillika i innehållet af begreppet liksidig triangel (det finnes figurer, som både äro liksidiga och trianglar; men det finnes ock figurer, som äro trianglar utan att vara liksidiga, och sådana, som äro liksidiga utan att vara trianglar). Koordination innebär väl alltjämt ett relativt sammanhang emellan båda de koordinerade begreppen (koordinationslederna), enär de hafva något gemensamt (det begrepp, i hvars omfång de ingå), men också blott ett relativt sådant, enär de i andra afseenden utesluta hvarandra eller äro (relative) motsatta. Det fullständiga sammanhanget kan följaktligen ej ega denna form. L. H. Å.