Koppar-änderna

Koppar-änderna, Erismaturini, zool., bilda den sista underfamiljen inom de egentliga andfoglarnas familj, af andfoglarnas ordning och foglarnas klass. Kroppen är långsträckt, halsen kort och tjock, hufvudet tämligen stort, näbben bred och tjock, vingarna små, med smala handpennor, stjertpennorna 18 till 24, tarsen mycket kort och starkt sammantryckt, näbben försedd med små, tätt stående lameller och en liten, smal, starkt nedböjd nagel. Dithörande arter äro hemma i tempererade och varmare trakter, dyka med mycken färdighet och föredraga detta sätt att undkomma fara framför att flyga bort. -- Roderandslägtet, Erismatura, har näbben hög vid roten, starkare plattad framåt och trubbig, med vinkelformigt pannskel; näsborrarna ligga framom näbbkantens midt. Vingarna äro kupiga, stjerten lång, kilformig och bildad af smala, spetsiga, hårda fjädrar; tårna äro långa. Roderanden, kopparanden l. fasananden, E. leucocephala, har pannan och kinderna hvita, en stor fläck på hjessan, strupen och en ring kring halsen svarta, framhalsen och kräfvan kastanjebruna, fint svartvattrade, manteln och ryggen grågula, med svart vattring, undre delarna rostgula, i midten gråhvita, svartvattrade, handpennorna grå, stjertpennorna svarta, näbben blekt ultramarinblå och fötterna svartaktigt blyfärgade. Längden stiger till 56 cm. Honan har föga hvitt på hufvudets sidor och näbben blyfärgad. Kopparanden är hemma i södra och sydöstra Europa, södra Central-Asien och nordvestra Afrika. -- Vidare hör till denna underfamilj myskandslägtet, Biziura, som har ytterst tjock, framtill elliptisk näbb med hög, nästan rät rygg och framskjutande pannskel. Näsborrarna ligga framom näbbkantens midt; stjerten är mycket lång. Myskanden, B. lobata, är hemma i Australien. Hannen, som under fortplantningstiden sprider en stark mysklukt, har under hakan en stor, rundad, från sidorna hoptryckt hudflik och blir dubbelt så stor som honan. C. R. S.