Korftåget kallas det väpnade tåg, som under striden mellan konung Sigismund och hertig Karl företogs af några tusen uplandsbönder till afvärjande af den fara, som hotade det fosterländska partiets sak från finska sidan. Från detta håll skulle nämligen, enligt uppgjord plan, Arvid Stålarm anfalla öfre Sverige samtidigt med det att Sigismund landsteg i Kalmar. Stålarm kom ock samt landsatte d. 25 Juli 1598 en styrka af 3,000 man ett par mil norr om Stockholm vid ett ställe, som kallades Gröneborg. Men då de af upsalaprofessorerna Nicolaus Olai (Bothniensis) och Jacobus Schinnerus anförda bondhoparna nalkades och hertig Karls flotta beredde sig till att innestänga Stålarm, inskeppade denne efter några dagar åter sitt folk och seglade undan till Åland samt derifrån tillbaka till Finland. Först ett par dagar efter hans uppbrott anlände Sigismund till Kalmar. Böndernas lyckade demonstration fick sitt namn efter innehållet af upländingarnas eller, enligt en annan uppgift, finnarnas matsäckar, hvilka sistnämnda lära hafva lemnats i sticket.
Nordisk familjebok · första upplagan
Korftåget
Ämne: Svensk historia under vasatiden · Danmark och nordisk historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1367 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗