Krakov (P. Krakow, T. Krakau). 1. Fordom (1815--46) polsk fristat (se nedan), belägen mellan Polen, preussiska Schlesien och Galizien, sedan 1846 förenad med Galizien, i hvilket den utom sjelfva staden K. nu bildar två ”bezirk”: K. (531 qvkm.) och Ghrzanow (715 qvkm.). -- 2. Stad i Galizien, fordom i århundraden de polske konungarnas residens, krönings- och begrafningsstad, sedan hufvudstad i den ofvannämnda fristaten, ligger vid Rudavas förening med Weichsel, öfver hvilken föra 8 broar, och består af den gamla staden, på Weichsels venstra strand, Kasimierz, ö. om den förra, på en ö i Weichsel, samt flere förstäder: Kleparz, Stradom, Wesola, Piasek, Smolensk m. fl., alla på flodens venstra strand, och Podgorze, på andra sidan om Weichsel. 1880 hade K. tillsammans med förstäderna 77,769 innev., deraf mer än 20,000 voro judar. K. har upphört att vara fästning och är endast en befäst vapenplats. De gamla, med torn försedda murarna samt vallarna och grafvarna äro förvandlade till promenader. K. hade förr öfver 70 kyrkor, af hvilka numera endast ett 40-tal kan användas för gudstjenstligt bruk. Den förnämsta af dessa är Stanislaus-katedralen (slottskyrkan), en af de praktfullaste gotiska kyrkor i Europa (efter en eldsvåda uppbyggd i sin nuv. form 1320--59), med en mängd grafkapell, der de fleste polske konungar och flere af Polens ryktbare män ligga begrafna. I ett kapell midt i kyrkan står Polens skyddspatrons, den helige Stanislaus' silfversarkofag. I denna kyrka plägade de polske konungarna krönas. Bland andra offentliga byggnader märkes borgen, på berget Wawel, en af fasta murar omgifven, fordom med kunglig prakt smyckad byggnad, som under österrikiska väldet delvis blifvit ombyggd och omskapad till ett staden beherskande citadell. K. är säte för en katolsk biskop och den ena af Galiziens öfverrätter ("oberlandsgerichte") samt har ett universitet, numera det enda polska, sedan det i Vilna upphäfts och det i Varsjav fått ryskt undervisningsspråk. Det grundades 1364 af Kasimir den store, har 400--500 studerande och eger ett för polska literaturen vigtigt bibliotek, observatorium, botanisk trädgård m. m. För öfrigt finnas i staden en vetenskapsakademi (stiftad 1872), prestseminarium, gymnasier, slöjdskola m. fl. undervisningsanstalter samt 25 kloster. Till följd af sitt läge mellan Polen, Ungern och Preussen drifver K. med dessa land en liflig speditionshandel med spanmål, trävaror, salt, vin, linnevaror m. m. -- Omkr. 2 km. n. v. om K. ligger Bronislawa-berget, en 40 m. hög kulle, uppkastad till Kosciuszkos ära af jord, som sammanförts från alla orter, der denne frihetshjelte kämpat, segrat eller lidit nederlag. -- K:s anläggning och namn härleder sagan från en viss Krakus (Krokus, omkr. år 700), hvilken uppgifves vara stamfader för den äldsta slaviska fursteätten i Polen. Få städer hafva genomgått så många vexlande öden som K. 1320--1609 var det Polens hufvud- och residensstad samt fortfor att vara de polske konungarnas krönings- och begrafningsstad till 1764. Till 1060 var det säte för en ärkebiskop, derefter, liksom ännu, för en biskop (under ärkestiftet Gnesen). Flere gånger har K. ödelagts af eldsvådor och eröfrats af fiender: 1039 af böhmarna, 1241, 1260 och 1281 af tatarerna, d. 8 Okt. 1655 och d. 31 Juli 1702 af svenskarna samt 1768 af ryssarna.
Stadens folkmängd och välstånd hade betydligt nedgått, när den vid Polens tredje delning (1795) kom till Österrike. 1809--15 utgjorde staden tillika med Vest-Galizien en del af hertigdömet Varsjav. Genom Wien-kongressen erhöll K. åtminstone till namnet, ehuru ej i verkligheten, en sjelfständig tillvaro, i det att i Wien-kongressakten staden och dess närmaste omgifning (omkr. 1,260 qvkm., med omkr. 140,000 innev.) förklarades skola "för alltid bilda en fri, sjelfständig och fullkomligt neutral stat" under Rysslands, Österrikes och Preussens skydd. Den lagstiftande makten utöfvades af en folkrepresentation, som hvarje år var samlad i 4 veckor, den verkställande af en af 12 (efter 1833 af 8) senatorer och en president bestående senat. I anledning af adelns ingrepp i författningen sände de tre skyddsmakterna 1829 en undersökningskommission till K. 1830 slöt en del af befolkningen sig till revolutionen i Polen, hvarför republiken besattes af ryska trupper. Senare funno polska flyktingar en fristad i K.; och då senaten på skyddsmakternas fordran ej utvisade dem, besattes republiken af österrikiska trupper 1836--37 och å nyo 1838--41. Det 1846 tillämnade polska upproret hade någon framgång endast i K., dit sammansvurna från hela Polen strömmade och der i Febr. en provisorisk regering bildades, hvarför landet besattes af de tre skyddsmakternas härar. På en konferens i Wien upphäfdes, trots Englands och Frankrikes protester, d. 6 Nov. s. å. fristaten, som 1849 med titel storhertigdöme förenades med Galizien.