Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kraszewski

Ämne: Polska författare, skalder och historiker · Polacker

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1490–1492 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kraszewski [krasje'v-], Józef Ignacy, polsk författare och patriot, föddes i Varsjav d. 26 Juli 1812. Såsom student i Vilna (1829) offentliggjorde han sina första literära skisser, invecklades i en långvarig ransakning på grund af polska frihetskriget 1830--31, utgaf under de följande åren flere romaner, utan att röna någon framgång, var sedan 1835 godsförpaktare och sedan 1839 godsegare i Volynien samt utvecklade efter 1840 en storartad och med erkännande krönt literär verksamhet. Han grundlade 1841 i Vilna månadsskriften "Ateneum", som under hans ledning upplefde 11 årgångar. 1853--58 var K. kurator (inspektor) för Volyniens skolor. Han flyttade 1860 till Varsjav och redigerade "Gazeta polska", vardt till följd af sin popularitet misstänkt för delaktighet i den nationella resningen 1863 och flydde till Dresden, der han sedan lefvat såsom sachsisk undersåte. Emellertid fortfor K. att vara polska nationalpartiets ifrigaste förkämpe, svärmande för återställande af Polens sjelfständighet med 1772 års gränser. En i sin art märklig tilldragelse var K:s 50-åriga skriftställare-jubileum, hvilket med stor ståt firades i Krakov 1879 under flere dagar och tog form af en nationalfest, utmärkt af det lifligaste deltagande från alla samhällsklasser i samtliga polska land. (Bland det hundratal adresser, som öfverlemnades till honom, var äfven en från Sverige, hvilket land K. 1874 besökte i sammanhang med arkeologiska kongressen i Stockholm. 1879 kallades han ock till korresp. ledamot af Vitt. hist. och ant. akademien, och s. å. restes till hans ära en ståtlig minnesvård å det Engeströmska fideikommisset Göksbo i Vestmanland.) En mindre glädjande anledning har sedan fäst allmänna uppmärksamheten för en tid vid K:s namn. Han häktades, såsom misstänkt för spioneri, i Berlin i början af Juni 1883, lösgafs visserligen i Febr. 1884, men anklagades i Maj s. å. inför Tyska rikets högsta domstol (Reichsgericht) i Leipzig. Åklagaren androg, att K. genom legda mellanhänder svekligt skaffat sig upplysningar om "strängt sekreta saker" och särskildt 1876--81 lemnat franska regeringen underrättelser rörande tyska arméns uppmarsch och jernvägstransport till vestra riksgränsen samt nämnda armés reglemente för fälttelegraf-afdelningen. Stor sensation väckte under denna rättegång ett bref från furst Bismarck till preussiske krigsministern, med åtskilliga delvis ogrundade anklagelser mot K., "polska militära sällskapet" i Paris och några franska statsmän. K. dömdes af riksrätten till 3 1/2 års fästningsstraff, hvilket han f. n. undergår i Magdeburg. -- K. är ej något snille af högsta rang. Men han har genom sina sunda och värdefulla berättelser verkat synnerligen mycket för den polska nationella bildningen, i det han brutit medelklassens likgiltighet för vitterheten samt ur de högre klassernas gunst utträngt den förr allenaherskande franska lektyren. K:s produktivitet har varit oerhörd. Hans arbeten på olika områden uppgå till öfver 460 bd. Här må nämnas romanerna Swiat i poeta (Verlden och skalden; 1839), Ulana (1843), Latarnia czarnoksieska (Trollyktan; 4 bd, 1843), Ostap i Jaryna (2 bd, 1856), Hrabina Kosel (1876; "August den starke och grefvinnan Cosel", 1880, 2;dra uppl. 1884). Sedan 1863 hafva K:s romaner utkommit under

signaturen Boleslavita och varit mestadels politiska tendensromaner. Bland K:s skaldeverk framstå Anafielas (3 bd, 1840--43), med kraftfulla skildringar af den äldre litaviska historiens hufvudepoker, och Szatan i kobieta (Djefvulen och qvinnan; 1841). Vidare märkas reseskildringarna Wspomnienia Podlasia, Wolyma i Litwy (Minnen från Podlachien, Volynien och Litaven; 2 bd, 1840), Wspomnienia Odessy (3 bd, 1845--46) och Pod wloskiem niebem (Under italiensk himmel; 1845), de literärhistoriska Studya literackie (1842) och Noice studya literackie (2 bd, 1843), samt de historiska verken Wilno od poczatkow jego do 1750 (4 bd, 1840--42), behandlande staden Vilnas historia, Litwa (2 bd, 1847--50), om Litavens arkeologi, samt Polska w czasie trzech rozbiorow (Polen vid tiden för de tre delningarna; 3 bd, 1873--75). En tysk öfvers. af K:s valda arbeten utgafs 1880--81 i 12 bd.