Krigsarkivet kallas det till generalstaben och dess krigshistoriska afdelning hörande arkiv, i hvilket handlingar, böcker och kartor rörande Sveriges krig och krigsinrättningar samlas och förvaras. Innan något krigsarkiv ännu fanns, samlades kartor, planer och handlingar rörande fästningar, fältslag och krigsväsende i allmänhet i det år 1695 inrättade Fortifikationskontoret samt i den s. k. K. M:ts kartsamling. Konung Gustaf III:s flygeladjutant grefve Sven Jakob Cronstedt inlemnade omkr. 1774 ett förslag till bildande af ett krigsarkiv, i det stora hela lika vidtomfattande som den nuvarande generalstaben. Genom Cronstedts död (d. 1 Juli 1774) kom förslaget icke till utförande; men tanken upptogs af generaladjutanten G. V. af Tibell, och genom k. br. af d. 16 April 1805 grundlades krigsarkivet, hvilket förenades med den samtidigt inrättade fältmätningskåren (se Topografiska kåren). I krigsarkivet skulle förvaras alla under fältmätningskårens vård stående samlingar af handlingar, böcker, kartor, modeller och instrument. Till arkivet öfverflyttades från fortifikationen, generaladjutantsexpeditionen och "K. M:ts kartsamling" ett stort antal kartor, planer och handlingar, hvarjämte med detsamma införlifvades finska rekognosceringsverkets kartor och flere enskilda samlingar. Af egentliga arkivalier inneslöt det dock icke synnerligen mycket. Genom anslag af s. k. ackords-summor bildades en fond, hvars ränta tillika med ett litet årligt anslag skulle användas till bestridande af arkivets utgifter. Då fältmätningskåren, som sedan 1811 under namnet fältmätningsbrigaden varit förenad med fortifikationen under det gemensamma namnet ingeniörkåren, 1831 skildes från ingeniörkåren och förändrades till topografiska kåren, kom krigsarkivet att höra under denna; men det var först sedan topografiska kåren 1873 uppgått i generalstaben, och sedan denna 1876 genom flyttning till ny lokal fått tillräckligt utrymme, som ett egentligt krigsarkiv kunde bildas. Detta erhöll då en mängd vanvårdade arkivalier, som blifvit upplagda på olika ställen, som många gånger ombytt förvaringsplats, och i hvilka betänkliga luckor uppstått. Genom öfverflyttande af äldre handlingar från regementenas arkiv, från riksarkivet och från k. biblioteket samt genom gåfvor, som rikligt influtit, har arkivet under de senaste åren betydligt ökats. Det har nu blifvit till hufvudsaklig del ordnadt och 1884 börjat utgifva "Meddelanden". Krigsarkivet (lokal i generalstabens hus i Stockholm, Riddarholmen 10), för hvilket reglemente blifvit af K. M:t faststäldt d. 1 Dec. 1882, står under närmaste ledning af afdelningschefen vid generalstabens krigshistoriska afdelning med biträde af en krigsarkivarie jämte vid afdelningen anställda officerare och biträden. C. O. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Krigsarkivet
Ämne: Svensk historia under vasatiden · Danmark och nordisk historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1540–1541 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗