Kroater

Kroater (egentl. chorvater, bergsbor, af Slav. chora l. gora, berg). 1. En slavisk folkstam, bosatt hufvudsakligen i Kroatien (se d. o.), men äfven i Dalmatien, Bosnien och Herzegovina. Kroaterna bekänna sig till romersk-katolska läran och uppgå till omkr. 2 mill. personer. -- 2. Ett slags lätt, till stor del oregelbundet rytteri, hvilket under trettioåriga kriget gjorde de kejserlige stora tjenster. Det uppsattes icke endast af folk från Kroatien, utan äfven af magyarer samt fick senare benämningen husarer. De svenske soldaterna förvrängde namnet kroat till krabat och betecknade med detta ord sedermera en vild sälle i allmänhet. Under sjuåriga kriget (1756--63) fanns i österrikiska armén under namnet kroater en värfvad, lätt, såsom frikår organiserad infanteritrupp, af hvilken österrikarna hade stor nytta, särskildt i lilla kriget. C. O. N.