Kryselefantin (af Grek. chrysos, guld, och elefantinos, af elfenben), bildverk i guld och elfenben öfver en stomme af trä. Elfenbenet användes för att återgifva de nakna partierna, guldet för hår, kläder, vapen o. d. De kryselefantina bildverken, som naturligtvis voro ytterst dyrbara på grund af både materialets sällsynthet och den svåra tekniken, der det bl. a. gällde att förekomma sprickor och kastningar till följd af temperaturvexlingar, tillhöra den grekiska konstens blomstringstid. Såsom en mästare äfven i detta fack gäller Fidias, som för det nybyggda Parthenon-templet på Athens Akropolis utförde en kryselefantinstod af Athene parthenos af mer än 10 m. höjd samt för Olympia-templet den sittande, öfver 12 m. höga bilden af Zevs, forntidens mest berömda bildverk. Jämväl andra kryselefantiner omtalas från den grekiska forntiden. Intet har dock bibehållit sig till våra dagar. -- I viss mån beslägtade med denna teknik äro åtskilliga småarbeten af indiskt, kinesiskt och japanskt ursprung (gudabilder, askar o. d.), der guld- eller bronsprydnader äro anbragta å en kärna af elfenben eller valrosstand. Jfr Akrolit. Upk.