Kultje (T. kühlte ), sjöv., det sjömansmässiga uttrycket för vind, med afseende å dennas styrka. Erfarenheten har bestämt hvilka segel för olika stark vind kunna föras, och i anledning häraf benämnes vindens styrka ombord på ett fartyg: laber (svag) bramsegelskuttje; frisk (stark) bramsegelskultje; frisk, styf, refvad, dubbelrefvad och bottenrefvad märssegelskultje, hvilket sistnämnda uttryck angifver närmaste steget till storm. L. H.
Spinnaker sjöv., ett ofantligt stort, trekantigt segel, hvilket föres på en yacht liksom ett slags ledsegel (se d. o.) … Svigta sjöv. 1. Svigta vanten, med tåg sammanknipa vanten upptill, för att kunna brassa rårna skarpare bidevind (mer… Stagsegel sjöv., trekantiga segel, som löpa på stag eller ock på s. k. lejdare, hvilka gå till bogsprötet och klyfvareb… Drifvare sjöv., ett segel, som under segling i passad-regionerna stundom tillsättes akter om en mesan eller ett gaffel… Chasse-marée [sjass-mare], Fr., sjöv., franskt kustfartyg, som förekommer i synnerhet i Bretagne. Chasse-maréen är starkt … Apa sjöv., förkortad benämning på stag-apa och gaffel-apa. Den förra är ett snedsegel, hvilket löper på mesanstag… Fast sjöv. En ända (ett tåg) säges vara eller stå fast, när den är belagd. Rår sägas vara fasta, när de hafva full… Trissa sjöv., nyttjas någon gång i betydelsen »brassa» (se d. o.). Uttrycket härleder sig från den tid, då fartygen …
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Bramsegels-kultje sjöv. Se Kultje . band 2, sp. 1033 Bris Eng. breeze, sjöv., betecknar i allmänhet vind, utan afseende på styrka och riktning: man säger t. ex. styf, hård, frisk, laber och fin bris. I … band 2, sp. 1135 Dubbelrefva sjöv., intaga det andra refvet i ett segel. -- Dubbelrefvadt segel, segel hvaruti två ref äro intagna. -- Dubbelrefvad märssegels-kultje. Se Kultje … band 3, sp. 1515