Kungsådra

Kungsådra, den del af en elf eller ett sund, hvilken för samfärdseln, fiskens fria uppoch nedgång m. fl. allmänna ändamål måste lemnas öppen. Kungsådran finnes såsom rättsbegrepp redan uti landskapslagarna, och ordet "kungsådra" skall hafva begagnats i en handling från 1442, ehuru detsamma såsom lagterm lär kommit i bruk först i midten af 1600-talet. Landskapslagarna föreskrifva dels vissa (10--12) alnars bredd, som i vattendragen skulle lemnas öppen, dels (Södermannalagen och Helsingelagen) att "en tredjedel af vattnet" skulle "löst löpa". I Kristofers landslag bestämdes derjämte, att leden skulle ligga "i djupaste ådran". Benämningen kungsådra torde väl sannolikt härleda sig från den redan under medeltiden gällande rättsuppfattningen, enligt hvilken 1/3 af vattendragen ansågs tillhöra kronan (liksom 1/3 af allmänningarna). Mera bestämdt uttalades denna grundsats af Gustaf I, som antagligen på grund deraf stundom bestämde fiskeskatten eller "tullen" till "hvar tredje fisk". Kungsådra utgör sålunda, enligt af ålder gällande uppfattning, det område af elfvar och sund, dit strandegarens dispositionsrätt ej sträcker sig, en uppfattning, som, äfven i fråga om fiske, synes vara den hos landets högsta rättsmyndigheter fortfarande gällande. Stadgandet i Byggningabalken, 20 kap. 3 §, af 1734 års lag att "der kungsådra af ålder varit, skall tridiung af vattnet öppen lemnas och, der segelled är tolf alnar, till båtled åtta alnar, allt i djupaste vattnet" etc. innehåller sålunda endast bekräftelse af förut gällande rättsgrunder i fråga om kungsådra. Genom 1766 års fiskeristadga gjordes i fråga om fisket vissa modifikationer i stadgandet om kungsådra. Så bestämdes, att kungsådran ej alltid behöfver ligga i djupaste ådran, utan i "det djup, att all fisk framkomma kan", samt att der kungsådra ej af ålder funnits, men fiske ofvanför idkas eller flottled finnes o. s. v., endast en sjettedel af vattnet (den s. k. "mindre kungsådran") behöfver hållas öppen. Dessa stadganden återfinnas i senaste fiskeristadgan af 1852, hvarest äfven närmare bestämmes, under hvilka förhållanden kungsådra kan få för industriella behof öfverbyggas. Genom vattenrättsförordningen d. 30 Dec. 1880 har ett väl behöfligt förtydligande af de förut varande mindre tydliga bestämmelserna om kungsådra åstadkommits. Så har bestämdt uttalats, att kungsådran är 1/3 af vattendragets bredd (i st. f. "en tredjedel af vattnet", hvilket sistnämnda uttryck kunde tydas såsom åsyftande vattenmängden), samt vidare föreskrifvits vid hvilket vattenstånd kungsådras bredd skall beräknas. Deremot blef på grund af riksdagens framställning bestämmelsen om den s. k. "mindre kungsådran" (1/6 af vattnet) icke intagen i vattenrättsförordningen på grund deraf att stadgandet om denna förut ej haft civillags natur. I detta fall gäller således fortfarande 1852 års fiskeristadga. Nämnda stadgas bestämmelse att tvist om kungsådras rätta läge tillhör uteslutande domstols afgörande har upptagits i vattenrättsförordningen, liksom äfven föreskriften att i fråga om olaglig stängning i vattendragen handräckning för dess undanrödjande kan i vissa fall lemnas af administrativ myndighet. -- Bestämmelsen om kungsådra, egendomlig för den svenska lagstiftningen, är att räkna till de vigtigaste stadganden i fråga om vattenrätten. Den ofta svårtillämpliga lagstiftningen härom är emellertid äfven efter senaste oförnekliga framsteg i behof af ytterligare utveckling och förtydligande. R. L.