Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Kyrassier

Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 325 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Kyrassier (hårdt k; Fr. cuirassier) kallas den tunge, i kyrass (se d. o.) klädde ryttaren. Ordet nyttjades redan vid öfvergången till den nyare tiden såsom beteckning för det harneskklädda kavalleriet (se d. o.). Småningom minskades jernklädnaden, så att mot slutet af trettioåriga kriget af den gamla rustningen i allmänhet återstodo endast kyrass och hjelm. Beväpningen utgjordes vanligen af en rak värja och pistoler. Kyrassierernas organisation fulländades, i den mån adelsmännen försvunne från deras led och truppen blef värfvad. De hafva bibehållits ända till våra dagar, om än deras antal betydligt vexlat vid olika tider. I Österrike bortlades kyrassen 1860, och benämningen kyrassierer utbyttes 1867 mot dragoner. I Frankrike har halfva antalet kyrassier-regementen (6 stycken) aflagt kyrassen. Preussen har ännu 10 kyrassierregementen och Ryssland 4. Kyrassiererna äro tungt kavalleri (stora ryttare på tunga hästar), afsedt för anfallet på slagfältet. Som sådant anfall numera icke så ofta förekommer, men kavalleriet måste kunna kämpa äfven till fots, hvilket är svårt för kyrassiererna, bestrides nyttan af dem med rätta öfverallt, och der de ännu finnas hafva de bibehållits för traditionens skull. C. O. N.