Laffitte

Laffitte [-fitt], Jacques, fransk statsman, f. 1767, d. 1844 i Bayonne, son af en handtverkare, fick 1788 plats på bankiren Perrégaux' kontor och blef inom kort associé samt efter Perrégaux' död chef för firman, hvilken under namnet Laffitte et C:ie blef ett af de förnämsta bankirhusen i Paris. Efter att hafva på ett lika utmärkt som oegennyttigt sätt skött flere förtroendeplatser utnämndes L. i April 1814 till "gouverneur" för Frankrikes bank. Såsom sådan inlade han under dessa svåra och farliga tider de största förtjenster om landets kredit. Under "hundra dagarna" (1815) var han medlem af representanternas kammare. Sedan Ludvig XVIII s. å. återkommit, invaldes L. af staden Paris i deputeradekammaren, der han slöt sig till den liberala oppositionen, till hvars förnämste och mest populäre ledare han hörde på 1820-talet. Sin plats som "gouverneur" för Frankrikes bank måste han lemna 1819. L:s hem utgjorde mötesplatsen för det liberala partiets politiska och literära celebriteter. Med storartad frikostighet understödde och beskyddade han många gryende talanger, bland dem äfven Thiers och Mignet. Under Juli-revolutionen 1830 spelade L. en stor politisk rol och bidrog mer än någon annan att skaffa hertigen af Orléans (Ludvig Filip) konungakronan. Såsom statsminister utan portfölj var L. medlem af den första ministèr, som följde efter Juli-revolutionen, och d. 3 Nov. 1830 utnämndes han till konseljpresident för det liberalaste af de många kabinett, som aflöste hvarandra under Ludvig Filips regering. Men snart började L:s liberalism blifva besvärlig för konungen. Redan d. 10 Mars 1831 nedlade L. sitt ämbete som konseljpresident, men ända till sin död tillhörde han deputeradekammaren, der han under sina senaste år röstade med yttersta venstern. Till följd af olyckliga konjunkturer förlorade L. större delen af sin ofantliga förmögenhet och måste äfven sälja sitt hus i Paris, som han likväl återfick genom en nationalsubskription. Han grundade emellertid sedermera med framgång nya bankföretag. Förenande ovanlig affärsskicklighet och företagsamhet med den mest glödande kärlek till friheten och fosterlandet, var L. tillika känd för den mest glänsande frikostighet och ädlaste hjelpsamhet. E. W.