Langeland, dansk ö i Östersjön och Stora Belt, skild af det senare från Fyen i v. och Laaland i ö. (Denna del af Stora Belt, mellan Langeland och Laaland, kallas Langelands Belt och är 55,5 km. långt samt 18,5 km. bredt på det ställe, der det är smalast.) Areal 283,5 qvkm. Största längden från n. till s. är omkr. 53 km.; bredden vexlar mellan 3,7 och 7,5 km. 19,903 innev. (1880). Ön är rik på enstaka liggande höjder, af hvilka dock ingen stiger öfver 48 m., samt på skogar och lundar. Jorden är särdeles bördig. L. har en stad: Rudjöbing, på vestra kusten. Det tillhör Svendborg amt och Fyens stift samt omfattar 2 härad: Nörre-herred och Sönder-herred. Största delen af ön lyder under grefskapet Langeland, som upprättades 1672 af sedermera storkansleren Frederik Ahlefeldt, hvilken af sin svärfader, grefve Chr. Rantzau, ärft panträtten till Tranekjär slott och län. Grefskapet består af 8 herregårdar och har ett sammanlagdt hartkorn af 2,020 tunnor, hvaraf 293 ligga omedelbart under hufvudgårdarna och 1,221 äro utarrenderade. Det omfattar dessutom ön Strynö, fideikommisskapital om 3 mill. kr. (till en del uppkomna genom försäljning af det förra grefskapet Ahlefeldt-Laurvigen) och stamhuset Ahlefeldt, likaledes på L., upprättadt 1765, omfattande 4 herregårdar om tills. 402 tunnor hartkorn. Grefskapets nuvarande innehafvare är (sedan 1856) geheimerådet Frederik Ahlefeldt-Laurvigen. -- 1241 öfverlemnades L. till hertig (senare konung) Abel och tillhörde sedan hans slägt; hans sonson Erik Langben (d. 1310) kallades hertig af L. 1360 kom ön åter under kronan. I Mars 1659 gjorde innevånarna tappert motstånd mot svenskarna, men måste slutligen gifva sig åt Wrangel och Horn. 1715 bekämpade de deremot med framgång ett svenskt landstigningsförsök. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Langeland
Ämne: Danska orter, städer och öar · Danmark: orter, öar och grevskap; engelska grevskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 723–724 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗