Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd

Originalsida 366
Originalsida 366
Originalsida 366
Originalsida 367
366–367

Sida 366

Lang ...

Lange, Samuel de, holländsk musiker, f. i Rotterdam 1840, utbildades under Winterberger, Damcke m. fl. till en betydande orgelvirtuos samt blef 1863 organist och lärare vid musikskolan i Rotterdam, 1874 vid musikskolan i Basel och 1877 vid konservatoriet i Köln. Han har komponerat anmärkningsvärda orgelsonater samt kammarmusik, manschörer m. m. A. L.

Lange, Algot, operasångare, född i Kalmar d. 17 April 1850, blef student i Upsala 1869, engagerades 1872 vid svenska teatern i Helsingfors samt studerade 1877--78 i Paris för Bussine och samtidigt vid konservatoriet. Han debuterade 1878 som Lothario i "Mignon" på Stora teatern i Stockholm samt var derstädes engagerad -- med undantag för en studieresa till Paris och London 1882 -- ända till hösten 1884, då han öfvergick till k. scenen i Köpenhamn. -- L. har en föga stor, något beslöjad, men mjuk och väl skolad bariton, och hans föredrag är intelligent samt fint artistiskt. Äfven som skådespelare har han ådagalagt en mindre vanlig förmåga i vidt skilda partier, såsom Nevers i "Hugenotterna", Figaro och Bazil i "Barberaren", Almaviva i "Figaros bröllop", Don Juan, Escamillo i "Carmen", Germont i "Traviata", Charolais i "Jean de Nivelle", Kadoor i "Konung för en dag", Mefistofeles (i både Boitos och Gounods operor) m. fl. -- L. är sedan 1876 gift med den finska pianisten Ina Forstén, hvilken uppträdt på konserter och äfven gjort sig känd såsom lycklig novellist, mest under signaturen Daniel Sten. A. L.

Langebek, Jakob, dansk historieforskare, född i Thy (nordvestra delen af Nörrejylland) d. 23 Jan. 1710, blef student 1728. Kort derefter gjorde han bekantskap med H. Gram, biträdde denne vid hans forskningar samt vid skötseln af Kongl. biblioteket och efterträdde honom 1748 såsom geheimearkivarie. Död d. 16 Aug. 1775. Sedan L. en tid medverkat i det af L. Harboe utgifna "Dänische bibliothek" (1738--39), lyckades det honom genom Grams, Harboes och flere andres hjelp att stifta "Selskabet for danskt sprog og historie" (1744), på hvars vägnar han utgaf "Danske magazin" (6 bd, 1745--52), en vigtig samling källskrifter och monografier, till största delen meddelade och utarbetade af honom sjelf. Hans förnämsta verk äro de tre första banden af urkundssamlingen Scriptores rerum danicarum medii aevi (1772--74). I handskrift efterlemnade han en mängd utdrag ur och upplysningar om källskrifter, särskildt en för Danmarks historia vigtig brefsamling, hvilken förvaras i Geheimearkivet och kallas "Diplomatarium langebekianum". C. R.

Langeland, dansk ö i Östersjön och Stora Belt, skild af det senare från Fyen i v. och Laaland i ö. (Denna del af Stora Belt, mellan Langeland och Laaland, kallas Langelands Belt och är 55,5 km. långt samt 18,5 km. bredt på det ställe, der det är smalast.) Areal 283,5 qvkm. Största längden från n. till s. är omkr. 53 km.; bredden vexlar mellan 3,7 och 7,5 km. 19,903 innev. (1880). Ön är rik på enstaka liggande höjder, af hvilka dock ingen stiger öfver 48 m., samt på skogar och lundar. Jorden är särdeles bördig. L. har en stad: Rudjöbing, på vestra kusten. Det tillhör Svendborg amt och Fyens stift samt omfattar 2 härad: Nörre-herred och Sönder-herred. Största delen af ön lyder under grefskapet Langeland, som upprättades 1672 af sedermera storkansleren Frederik Ahlefeldt, hvilken af sin svärfader, grefve Chr. Rantzau, ärft panträtten till Tranekjär slott och län. Grefskapet består af 8 herregårdar och har ett sammanlagdt hartkorn af 2,020 tunnor, hvaraf 293 ligga omedelbart under hufvudgårdarna och 1,221 äro utarrenderade. Det omfattar dessutom ön Strynö, fideikommisskapital om 3 mill. kr. (till en del uppkomna genom försäljning af det förra grefskapet Ahlefeldt-Laurvigen) och stamhuset Ahlefeldt, likaledes på L., upprättadt 1765, omfattande 4 herregårdar om tills. 402 tunnor hartkorn. Grefskapets nuvarande innehafvare är (sedan 1856) geheimerådet Frederik Ahlefeldt-Laurvigen. -- 1241 öfverlemnades L. till hertig (senare konung) Abel och tillhörde sedan hans slägt; hans sonson Erik Langben (d. 1310) kallades hertig af L. 1360 kom ön åter under kronan. I Mars 1659 gjorde innevånarna tappert motstånd mot svenskarna, men måste slutligen gifva sig åt Wrangel och Horn. 1715 bekämpade de deremot med framgång ett svenskt landstigningsförsök. E. Ebg.

Lange-Müller, Peter Erasmus, dansk tonsättare, f. i Köpenhamn 1850, egnade sig, sedan han blifvit student (1870), på allvar åt musiken och blef elev vid konservatoriet, samtidigt idkande ifrigt sjelfstudium. Tid efter annan offentliggjorde han kompositioner af de mest olika slag, såsom ett häfte sånger, orkestersviten Alhambra, operan Tove (1878), symfonien Efteraaret (uppförd i "Koncertforeningen", hvars ene dirigent L. blef), chörsakerna Niels Ebbesen och Tre Salmer, musik till skådespelen Mäster Sebalds have och Fulvia samt den komiska operan Spanske studenter (1883; i Stockholm 1884). L. är efter Heises död den främste bland Danmarks nyare operakomponister. Han har visserligen närmast gått i Gades och Hartmanns fotspår, men äfven visat ett eget kynne. Han har en lättrörlig fantasi, och hans teknik, i början öfverlastad och opraktisk, har småningom arbetat sig fram till allt större klarhet och formfulländning, ehuru en viss tyngd ännu vidlåder densamma. Vissa nummer af "Spanske studenter" äro mästerligt gjorda. A. L.

Langenbeck, Bernhard Rudolf Konrad von, tysk kirurg, f. i Hannover 1810, brorson till kirurgen och anatoinen Konrad Johann Martin L. (f. 1776, d. 1851), studerade under sin farbroders ledning i Göttingen, der han blef docent 1838. År 1842 kallades han till professor i kirurgi i Kiel och 1848 att såsom kirurgie professor efterträda Dieffenbach i Berlin. L. är en af vår tids mest framstående kirurger; hans arbeten inom den konserverande och den plastiska kirurgien höra till det utmärktare, som den nyaste kirurgien kan uppvisa. Äfven inom krigskirurgien har hans verksamhet varit af stor betydelse, likasom det öfver hufvud knappast finnes någon gren af kirurgien,

Källa: Project Runeberg · ·