Sida 20
Kristiania, Norges hufvudstad
samlades under hans landsflykt. Så t. ex. saknades i densamma det ofvannämnda "Registrum regni". De flesta och vigtigaste handlingarna hafva utgifvits af N. J. Ekdahl i "Christiern II:s arkiv" (3 dlr, 1835--36) och af K. F. Allén i "Breve og aktstykker til oplysning af Christiern II:s og Frederik I:s historie" (1854). -- Jfr "Meddelanden från Svenska Riks-Archivet", III (1879).
Kristian den fjerdes stil, konsth., en i Danmark stundom använd benämning på den från Holland öfver norra Tyskland till Skandinavien invandrade renaissancestilen, hvilken sluter sig närmare till gotikens grundformer än i sydligare land, och som i Sverige stundom kallas "drottning Kristinas stil". Jfr Danmark, sp. 895. Ph. W.
Kristianer (Gr. christianoi). Se Kristna.
Kristian Fredrik, norsk konung. Se Kristian, skandinaviska konungar, 8.
Kristiania, Norges hufvudstad (sedan 1814) och stiftsstad i Kristiania stift, har ett utmärkt vackert läge vid den innersta delen af Kristiania-fjorden, 59° 54' 43" n. br. och 10° 43' 28" ö. lgd (fr. Greenw.), i en fruktbar dal, omgifven af skogkrönta fjäll. Staden har tre hamnar, Oslo hamn, Björviken och Piperviken. På den utskjutande udden mellan de båda sistnämnda vikarna ligger fästningen Akershus (se d. o.). K. intager, efter den senaste utvidgningen (1877), en areal af 15,4 qvkm. Det består af det egentliga K. (den af Kristian IV anlagda staden) och ett stort antal förstäder, t. ex. i s. Piperviken och Ruselökken, i v. Homansbyen, Hegdehaugen och Hammersborg, i n. Sagene, Grünerlökken och Rodelökken, i ö. Vaterland, Grönland, Leret och Oslo (Gammelbyn), hvilka förut tillhört det kringliggande Akers härad och under tidens lopp införlifvats med staden.
Den äldsta, centrala delen af staden utmärker sig genom raka gator och är regelbundet byggd (till största delen med endast tvåvåningshus). Förstäderna deremot, i synnerhet de, som införlifvades 1877, erbjuda i allmänhet en mindre tilltalande anblick. Homansbyen, byggd i villastil, är dock den vackraste delen af staden. På det hela taget har K:s hastiga utveckling under de senaste årtiondena gifvit detsamma ett starkt tycke af småstad (en mängd byggnader äro af trä). -- Staden har flere stora offentliga platser: Grev Wedels plads (nära Akershus fästning), Eidsvoldsplads (vid Stortingsbyggnaden), der skalden Wergelands staty restes 1881, Studenterlunden vid universitetet, Olaf Ryes plads på Grünerlökken och den botaniska trädgården (i stadens nordöstra del). Torgen äro 6: Stortorvet, Youngstorvet, Ankertorvet, Lilletorvet, Kvaegtorvet och Jernebantorvet. Af monumentala konstverk finnas utom den nämnda Wergelandsstatyn Karl Johans ryttarestaty (framför slottet), Schweigaardsstatyn (vid universitetet), Kristian IV:s staty (på Stortorvet). -- Staden har 14 kyrkor. Den äldsta af dessa är Gamle Akers, hvilken omnämnes redan 1080. Bland de öfriga märkas: Vor Frelsers kirke (uppförd 1695--97, restaurerad 1849--50, då den försågs med ett högt torn), som är Kristiania stifts domkyrka, Trefoldighedskirken (byggd 1857), Johanneskirken (invigd 1878), Jakobskirken, Pauluskirken, Grönlandskirken, Oslo kirke, Uranienborgskirke, Garnisonskirken och Slottskapellet, hvartill kommer den katolska församlingens kyrka, invigd åt S:t Olaf, Norges skyddshelgon. -- Bland stadens offentliga byggnader må nämnas: kungliga slottet (uppfördt efter Linstows ritning 1823--48), på en höjd i stadens vestra del i ena ändpunkten af stadens förnämsta gata, Karl Johansgaden, rikt på alster af norsk konst och omgifvet af en vacker öppen park; stortingsbyggnaden (uppförd af svenske arkitekten Langlet, 1861--66) och universitetet (1841--51), bägge vid Karl Johans gade: "geografiske opmålings" och statistiska centralbyråns byggnad (uppförd 1875--78), rikshospitalet (1872--81), skulpturmuséet, frimurarelogen med stadens festivitetslokal, rådhuset, det kungliga "palaeet" (en tvåvåningsbyggnad vid Jernbanetorvet, af Bernt Anker testamenterad till kongl. familjen, på sin tid begagnad af Karl Johan under hans besök i Norge, nu bebodd af personer tillhörande hofvet), departementsgården, arméns depoter och verkstäder, börsen, biskopsresidenset (restaureradt 1883), "stiftsgården" (statsministerns ämbetsbostad, ett oansenligt tvåvåningshus).
Innevånarnas antal steg 1883 till 124,155. Deras samlade förmögenhet beräknades 1880 till 178 mill. kr., den årliga inkomsten af arbete till 38 mill. kr. Assuranssumman för brandförsäkrade fastigheter uppgick s. å. till 138 mill. kr. De vigtigaste näringskällorna äro sjöfart, handel och industri. Stadens handelsflotta bestod vid slutet af år 1881 af 318 fartyg, om 105,193 tons drägtighet och med en besättning af 3,581 man. Utförseln beräknades 1883 till ett värde af 24,317,300 kr., införseln till 74,641,800. Tullinkomsterna utgjorde s. å. 9 mill. kr.
Af större industriella anläggningar har K. en hel rad längs den genom östra delen af staden löpande Akerselfven, hvars många forsar lemna drifkraft. Dessutom må nämnas 6 större mekaniska verkstäder, 4 bomullsspinnerier, 9 ölbryggerier, 7 mineralvattensfabriker, 2 oljeqvarnar, 1 segelduksfabrik, 7 snickerifabriker, 1 fabrik för tillverkning af hästskosöm, 3 mek. väfverier, 3 jerngjuterier, 7 tegelbruk, 6 korkfabriker m. fl. -- K. är säte för en afdelning af Norges bank, hypotekbanken, den norske kreditbank, Kristiania bank og kreditkasse m. fl. penninganstalter. -- Staden står i jernvägsförbindelse med Trondhjem (Nordbanan), med Stockholm och de svenska jernvägarna (Östbanan), med Drammen, Ringerike, Kongsberg och städerna i landets vestra del (Vestbanan) samt med Smålens-banan och södra Sverige (Sydbanan). Samfärdseln inom staden underlättas genom spårvägar. -- Af högre undervisningsanstalter har K. universitet (se Kristiania universitet), krigsskola, ett högre militärläroverk, en katedralskola, 7 latin- och realskolor, handelsgymnasium, teknisk skola och ritskola. Af staten tillhöriga konstanstalter finnas kopparsticks- och handteckningssamlingen, konstindustrimuséet,
Källa: Project Runeberg ·