Sida 583
Letterstedtska föreningen ...
affärer. Oaktadt alla svårigheter, vållade af hennes slägt, som i förbindelsen med den obemärkte främlingen såg en mesallians, lyckades L. att utreda affärerna och genom kloka spekulationer bereda sig en god ekonomisk ställning. Hans första åtgärd var då att fullständigt betala sina fordringsegare i Sverige och utplåna minnet af det sätt, hvarpå han en gång lemnat detta land. Småningom samlade han en stor förmögenhet, af hvilken en betydlig del kommit hans fädernesland till godo (se Letterstedtska föreningen, Letterstedtska prisen och Letterstedtska resestipendiet). Hans medborgerliga anseende i Kap var äfven mycket stort. Under en jäsning, som år 1849 uppstod i kolonien, blef dock L., som ställt sig på regeringens sida, för en kort tid föremål för ett häftigt hat från det med regeringens åtgärder missnöjda folkets sida, och hans lif var i fara. År 1841 hade L. blifvit svensk-norsk konsul i Kapstaden, och år 1857 utnämndes han till generalkonsul. Efter nära 18 års frånvaro återsåg han sitt fädernesland, 1837, men återvände följande år till Kap. Sedan han ytterligare tre gånger besökt Europa, 1848, 1850 och 1855, lemnade han 1860 för alltid Kap. Hans återstående dagar blefvo emellertid ej många, ty redan d. 18 Mars 1862 afled han i Paris. Enligt hans önskan fördes hans stoft till hans födelsebygd och jordades vid Vallerstads kyrka. -- L:s första hustru, med hvilken han ej hade några barn, afled i Kap 1848, under hans vistelse i Europa. Några år derefter gifte han om sig i London med en engelska, miss Lydia Boys. Då en dotter föddes i detta äktenskap, ändrade visserligen L. de planer han förut haft att anslå sin förmögenhet till sådana ändamål, genom hvilka industrien i Sverige kunde höjas, men det hindrade honom ej att skänka sitt fädernesland de storartade donationer, hvilka för alltid förenat hans namn med den svenska vetenskapens och industriens historia. O. M.
Letterstedtska föreningen. Genom sitt testamente föreskref Jakob Letterstedt, att af hans efterlemnade förmögenhet 17,000 pd st. (omkr. 306,000 kr.) skulle utbetalas till svenska Vetenskapsakademien, och att denna summa skulle bilda den ekonomiska grundvalen för ett sällskap med namnet Letterstedtska föreningen för industri, vetenskap och konst. Åt statsrådet C. J. Malmsten samt professorerna F. F. Carlson och P. F. Wahlberg öfverlemnade han att med samma rätt som han sjelf bestämma reglementen för denna stiftelse. Dessa tre män undertecknade d. 31 Dec. 1873 grundreglerna för föreningen. Föreningens ändamål är "att befordra gemenskapen mellan de tre skandinaviska rikena i afseende på industri, vetenskap och konst samt att åt yrkesfliten så väl som åt vetenskapens och konstens utveckling inom dessa länder bereda uppmuntran och stöd". Föreningens fonder utgjorde d. 1 Jan. 1885 528,679 kr. 53 öre. En del af räntan skall läggas till kapitalet, tills detta hunnit en viss storlek. Den återstående delen af räntan användes hufvudsakligen dels till bekostande af "Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri", hvilken började utkomma 1878, dels till understöd åt vetenskapsmän, konstnärer och industriens män i Sverige, Norge och Danmark. För alla arter af föreningens verksamhet gäller, att religiösa och politiska ämnen skola betraktas såsom liggande utom hennes område. O. M.
Letterstedtska prisen. Genom testamente lemnade Jakob Letterstedt, utom den i föreg. art. nämnda summan, ytterligare 5,000 pd st. (omkr. 90,000 kr.) till Vetenskapsakademien att för följande ändamål användas: 1) Räntan å 1,000 pd st. skall årligen utdelas som pris antingen för ett utmärkt originalarbete inom vetenskapens, literaturens eller konstens område eller för någon vigtig upptäckt af praktiskt värde för menskligheten. Priset kan delas mellan två lika förtjenta personer. Det prisbelönta arbetet eller upptäckten skall tillhöra nästföregående år. -- 2) 400 kr. skola årligen utdelas som pris för någon under näst föregående år verkställd utmärkt öfversättning. -- 3) Räntan af 500 pd st. användes till understöd af särskildt maktpåliggande vetenskapliga undersökningar, men kan äfven för andra ändamål användas, der särskilda omständigheter föranleda. -- De återstående räntorna äro anslagna till Vallerstads församling i Östergötland, till understöd för sjuka resande, företrädesvis från främmande land, m. m. Prisen utdelades första gången år 1862. O. M.
Letterstedtska resestipendiet. Genom testamente anslog Jakob Letterstedt, jämte de i de båda föreg. art. nämnda beloppen, ytterligare 5,000 pd st. (omkr. 90,000 kr.) att bilda en fond, hvaraf årliga räntan skulle utgå som utrikes resestipendium för yngre lefvande landsmän. Rättigheten att utse stipendiat vexlar, så att under loppet af 6 år Vetenskapsakademien tillsätter två gånger, Upsala och Lunds universitet, Vitterhetsakademien och Landtbruksakademien hvar sin gång. Stipendiaten skall vara en svensk man mellan 25 och 40 år med goda moraliska egenskaper och utmärkta insigter. Vetenskapsakademien bör omvexlande välja personer, som egna sig åt teoretiskt studium af naturvetenskaperna, och sådana, som mera vändt sig åt det tekniska eller ingeniör-väsendet. Universiteten äro icke bundna att med sitt val falla på endast sådana personer, som äro deras medlemmar. Stipendiaten skall vistas minst ett år utrikes; ingen får flere än två gånger innehafva stipendiet. Möjligen uppstående besparingar afsättas, tills de uppgå till 20,000 kr., då en fond bildas för ett inländskt resestipendium att i samma ordning utdelas. Ytterligare besparingar gå först till utrikesstipendiefonden, tills den vuxit till 100,000 kr., hvarefter uppstående besparingar afsättas till nya inrikes resestipendiers bildande. Medlen förvaltas af Vetenskapsakademien. Stipendiet, hvars belopp nu är 4,500 kr., utgick första gången år 1862. O. M.
Lettiska mytologien är i alla sina hufvuddrag gemensam för hela den forna baltiska folkstammen, eller de tre med hvarandra nära beslägtade hedniska folken letter, litaver och
Källa: Project Runeberg ·