Sida 343
Landsting ...
förvaltningsnämnd eller ett förvaltningsutskott med verksamhet mellan mötena.
Angående landstingets befogenhet stadgar förordningen, att det eger "att rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, helsovård, undervisning, allmän ordning och säkerhet m. m. dylikt, så vidt dessa angelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets ämbetsåtgärd". Det verksamhetsområde, som sålunda anvisats åt landstingen, är ganska vidsträckt och ej synnerligen noga begränsadt. Landstinget kan inom det angifna området dels omedelbart besluta förvaltningsåtgärder, dels ock hos K. M:t göra framställningar i ärenden, som äro af intresse för landstingskommunen. Då de förvaltningsåtgärder, som landstinget kan besluta, i allmänhet äro förenade med ekonomiska uppoffringar, har lagstiftaren åt landstingen medgifvit beskattningsrätt, som må begagnas, då öfriga anvisade inkomstkällor icke äro tillräckliga. Landstingets beskattningsrätt kan emellertid utöfvas endast efter vissa lagbestämda beskattningsgrunder. Så eger landsting att för sjukvårdsutgifternas bestridande pålägga en personlig sjukvårdsafgift att betalas af hvarje person, som erlägger mantalspenningar, med högst 50 öre för man och hälften för qvinna. Vidare må på grund af landstingsbeslut landstingsområdets bidrag till skjutsentreprenaderna utdebiteras såsom särskild afgift, hvilken skall utgå i förhållande till den allmänna bevillningen till staten för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete, dock så länge bevillningen af jordbruksfastighet utgår med lägre procent än bevillningen för annan fastighet, med dubbelt större belopp för bevillningen af jordbruksfastighet än för bevillningen af annat beskattningsföremål. För sina öfriga behof må landstinget pålägga landstingsskatt. Denna skall alltid utgå i förhållande till den allmänna bevillningen till staten för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete, så att å hvarje kronas bevillning beräknas vissa ören i landstingsskatt. Om en utgift anses uteslutande eller företrädesvis lända landsbygden eller städerna till nytta, eger landstinget bestämma, om och huru vid uttaxeringen härtill må tagas hänsyn. Och äfven för öfrigt må landstinget med afseende å ett ifrågasatt företags beskaffenhet särskildt bestämma grunden för de nödiga medlens uttaxering. Endast för företag och åtgärder, till hvilka bidrag enligt lag från hemman och fastighet böra utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas uttaxering äro fastställda, skola vid bestämmandet af afgifter och arbetsbidrag dessa särskilda stadganden tagas till efterrättelse utan hänsyn till den allmänna grunden för landstingsskattens uttaxering eller bevillningen till staten för fastighet eller inkomst af kapital eller arbete (jfr Kommunalbeskattning, sp. 1103 o. f.). Med hänsyn till den allmänna beskattningen eger landstinget välja deputerade för markegångstaxornas upprättande. Landstingen hafva äfven politisk betydelse såsom valkollegier för utseende af ledamöter af riksdagens Första kammare.
Landstinget står i och för sin verksamhet i nära förhållande till statens myndigheter, särskildt till konungens befallningshafvande och K. M:t. Konungens befallningshafvande skall hafva tillsyn öfver att landstinget i laga ordning bildas och är fulltaligt, pröfvar besvär öfver landstingsmannaval m. m. dyl. samt eger väcka förslag och kan taga del i tingets förhandlingar. Han skall skaffa landstinget nödiga upplysningar, och för verkställandet af sina beslut kan landstinget anlita hans biträde. Särskildt skall konungens befallningshafvande sjelf och genom sina underordnade tillhandagå landstinget vid indrifvandet och vårdandet af de skatter, som landstinget beslutit. Landstingets framställningar till K. M:t skola äfven genom honom insändas. Slutligen har han att utöfva kontrollerande myndighet med hänsyn till landstingets beslut. Alla dessa skola nämligen med några få undantag underställas konungens befallningshafvandes godkännande för att få bindande kraft. Denne kan dock endast godkänna eller ogilla landstingets beslut. Endast sådana landstingsbeslut, som angå tingets egen inre organisation och arbetssätt, verkställighetsåtgärder eller framställningar till K. M:t, blifva giltiga utan konungens befallningshafvandes godkännande. -- Utom den tillsyn öfver landstingens verksamhet, som K. M:t sålunda utöfvar genom sin befallningshafvande och genom den af honom sjelf utsedde ordföranden, har han förbehållit sig sjelf en viss kontrollerande myndighet, i det att dels vissa beslut för erhållande af giltighet måste underställas hans eget godkännande, dels hans pröfning af beslut kan påkallas genom besvär. Beslut, som kräfva K. M:ts godkännande, äro: 1) de, som afse påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid än fem år; 2) de, som afse upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än fem år; och 3) de, som afse försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan landstingskommunen tillhörig fastighet, som gifvits eller testamenterats kommunen för något dess gemensamma nytta afseende ändamål, äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter kommunen till sådan fastighet eger. Besvär kunna komma under K. M:ts pröfning dels om landsting ej nöjes med konungens befallningshafvandes vägran att godkänna dess beslut, dels om någon kommunalmedlem inom landstingsdistriktet inom trettio dagar efter landstingsbeslutets kungörande i kyrkorna anför besvär öfver ett landstingsbeslut. Besvären, som få grunda sig endast på att den klagande anser sin enskilda rätt kränkt genom beslutet eller att han tilltror sig kunna visa, att detsamma strider mot de för landstingets verksamhet stadgade grunder, kunna leda till ändring af beslutet till förmån för den klagande eller ock till hela beslutets upphäfvande.
Landstingens finanser blifva för hvarje år mera betydande och omfattande. Inkomsterna utgjorde 1882 2,408,312 kr. (mot 1,508,095 år
Källa: Project Runeberg ·