Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd

spanska oket, hvarifrån den befriades först 1640. Genom jordskalfvet d. 1 Nov. 1755 och en samtidig eldsvåda lades 2/3 af staden i ruiner och öfver 30,000 menniskor omkommo. Genom ministern Pombals energi steg den dock hastigt upp ur askan och gruset. I slutet af Nov. 1807 besattes staden af fransmännen och befriades först d. 30 Aug. 1808 af engelsmännen. F. n. (1885) är man sysselsatt med anläggning af en försvarslinie, som skall skydda L. från landsidan. Den börjar vid Sacavem i ö. och räcker till Caxias i v. (30 km.). Flere starka fort äro redan färdiga.

Lissajous' kurvor [-sjous], fys. Om tvänne stämgafflar, hvilkas skänklar i ändarna äro försedda med små speglar, placeras med speglarna vända mot hvarandra i den ställningen att den ena svänger i horisontal, den andra i vertikal riktning, och man låter strålarna från en starkt lysande punkt falla på den ena spegeln, derefter reflekteras mot den andra spegeln samt slutligen träffa en skärm, ser man, när båda stämgafflarna anslås, en lysande kurva på skärmen af olika form alltefter stämgafflarnas toner och det sätt, hvarpå de blifvit satta i vibration. Dessa kurvor framställdes först (1855) af franske fysikern Jules Antoine Lissajous (f. 1822) och hafva sitt namn efter honom. I stället för att upplfånga jusbilden på en skärm kan man betrakta den genom en tub. På dessa kurvors förekomst har Lissajous grundat en mycket känslig metod för stämgafflars komparering och justering. När två stämgafflar ljuda fullkomligt unisont eller äro stämda i rena oktaver, qvinter o. s. v., bibehåller sig nämligen den kurva, som de vid sina samtidiga svängningar framkalla, oförändrad till såväl form som läge. Men är intervallet dem emellan mer eller mindre orent, vexlar figuren oafbrutet och synes oscillera fram och tillbaka i synfältet. Den apparat, som Lissajous konstruerat för detta ändamål, kallas af honom optisk komparatör, af Helmholtz, som i åtskilliga afseenden modifierat densamma, vibrationsmikroskop. -- Metoden att med optiska medel sammansätta samtidiga vibrationer var känd före Lissajous' försök med stämgafflar. Den angafs först af engelske fysikern Ch. Wheatstone (f. 1802) som för detta ändamål konstruerade en apparat, hvilken han benämnde kaleidofon (se d. o.). R. R.

Lissera (Fr. lisser), glätta (särskildt tryckpapper). Lisseringen tillgår så, att de tryckta arken, sedan de blifvit torkade, ett och ett läggas emellan glanspapp och derefter sättas i press, der de i vanliga fall få qvarstanna omkr. 12 timmar. -- Ett annat slag af pappersglättning är satineringen. Denna verkställes före tryckningen.

Lissos, i forntiden en liten flod på Traciens södra kust, v. om floden Hebros, bekant genom den af Herodotos berättade sagan att Xerxes' armé skulle hafva druckit den tom.

List, skeppsb., den utanför bordläggningens yttersida framskjutande delen af vissa plankgångar. Listernas ändamål är i allmänhet att gifva fartygssidan ett vackrare utseende. Listernas benämning är beroende af deras läge å fartygssidan. Så t. ex. kallas ytterkanten af nedre skarndäcket skarndäckslist, ytterkanten af öfre skarndäcket eller ledstången relingslist; de lister, som finnas på akterspegeln, gallerierna och galjonsbyggnaden, kallas spegellister, gallerilister och galjonslister. På åtskilliga fartyg finnes längre ned på fartygssidan, något öfver vattenlinien, en list, som kallas frihultslist af det skäl att den hindrar frihultens nedre ändar att trycka mot sjelfva fartygssidan. Då listerna, just derigenom att de bilda framskjutande partier på fartygssidan, äro mera utsatta för "skamfilning" än den omgifvande bordläggningen, måste de, som äro mest utsatta för slitning, klädas med jern, hvartill då användes s. k. listjern af en eller annan sektionsform, J. G. B.

List, Friedrich, tysk nationalekonom, f. 1789 i Reutlingen i Würtemberg, var 1817--19 professor i "staatspraxis" i Tübingen och verkade samtidigt genom tidningsskrifveri samt omfattande agitationer för "Deutsches handels- und gewerbeverein". 1820 invaldes L. i würtembergska landtdagen, men ställdes 1821 under åtal såsom författare till en klagoskrift öfver åtskilliga missförhållanden inom förvaltningen och lagskipningen, uteslöts 1821 på regeringens begäran från landtdagen och dömdes 1822 till 10 månaders fängelse. Genom flykt till utlandet undandrog han sig till en början detta straff, men återvände 1824 och fängslades. I Jan. 1825 lössläpptes han, emedan han förklarade sig beredd att öfverflytta till Nord-Amerikas Förenta stater. Der brukade han till en början sin penna i den der rådande protektionismens tjenst och angrep i Outlines of a new system of political economy (1827) A. Smiths läror, men fann snart en bättre inkomstkälla i bearbetningen af antracitflötser, som han upptäckt i Blå bergen i Pennsylvanien. I sammanhang med detta företag bragte han till stånd en jernväg emellan Tamaqua och Port Clinton. Den blick för jernvägarnas betydelse, som han dervid vann, lände till ett allmännare gagn, i det L. från denna tid med stor ifver och sakkännedom, ehuru visserligen utan direkt framgång, verkade för detta kommunikationsmedels allmänna utbredning i Europa, dit han 1832 för alltid återvände. Död genom sjelfmord vid Kufstein 1846. Hans staty restes 1863 i Reutlingen. -- Äfven efter återkomsten till Europa polemiserade L. mot det smithska systemet och framhöll, t. ex. i Das nationale system der politischen ökonomie (1841; 7:de uppl. 1884), att hvarje folk måste framförallt söka bringa sina egna hjelpkällor till högsta grad af sjelfständighet och i nödfall understödja den inhemska industrien genom skydd. Han har förtjensten af att hafva bragt å bane Rottecks och Welckers "Staatslexikon" (1834 o. f.) och utgaf sedan 1843 en protektionistisk veckoskrift, "Zollvereinsblatt". L:s Gesammelte schriften (3 dlr, 1850--51) utgåfvos af L. Häusser.

Lista [li-sta], socken i Södermanlands län, Vester-Rekarne härad. Areal 4,717 har. 883 innev.