Sida 55
Krokodiltårar ...
naturligtvis af den orsak, som ligger till grund derför. Rsr.
Kromosfer. Se Solen.
Kromotypi (af Grek. chroma, färg, och typos, aftryck, prägel), tryckning af illustrationer i flere färger å boktryckspress. Jfr Färgtryck.
Kromoxid, kromoxidhydrat. Se Krom.
Kromrödt, kromcinober Se Bly.
Kromstål. Se Jern, sp. 1138.
Kromsyra. Se Krom.
Kromsyradt kali. Se Krom.
Krona (Lat. corona), herald., ursprungligen en ring- eller kransformad hufvudprydnad, som hos romarna kom i bruk i st. f. de kransar, hvilka förr hade utdelats som krigiska belöningar (se Corona). Efter republikens undergång blef kronan tecken endast för den kejserliga värdigheten. Den trädde i stället för diademet (hufvudbindeln), som hos flere nationer betecknat furstlig eller kunglig rang, och utsmyckades under tidernas lopp mer och mer. Silfvereller guldringen pryddes med ädla stenar och perlor samt försågs med byglar. De bysantinske kejsarna brukade slutna kronor med byglar. Jämväl Karl den store (d. 814) säges hafva försett sin krona med byglar, hvilket tyckes bevisas af den ännu befintliga Tyska rikets kejsarekrona, som skall leda sin ursprung från honom. Måhända härstammar den dock, enligt den af perlor på bygeln bildade inskriften, från Konrad II (d. 1039). -- De nu brukliga kronorna bestå af tvänne hufvuddelar: den nedre delen, eller den gyllene ringen, som är sirad på mångahanda sätt, samt den öfre delen, som består af blad, spetsar (med eller utan perlor, kors, liljor) och byglar, hvilka vanligen uppbära den med ett kors prydda globen eller äpplet. Då sådana kronor, hvilka förr buros af alla rangklasser, liksom ännu vid högtidliga tillfällen af kejserliga, kungliga och furstliga personer, vid framställningen af heraldiska vapen afbildades öfver personers vapen för att utmärka rangen, blefvo de föremål för heraldiken, och man började att genom kronornas olika form noga bestämma olika värdigheter.
1. Svenska kronor:
Den kungliga kronan (fig. 1) består af en bred ring, på hvilken uppstiga åtta blad. Emellan dessa finnes en spets, försedd med en perla. Från bladen uppstiga åtta med perlor prydda byglar, i hvilkas föreningspunkt står den med ett kors försedda riksgloben, eller äpplet. På afbildningen synas endast fem af de åtta byglarna. Se vidare Riksregalier.
Fig. 1. Fig. 2.
Den hertigliga kronan (fig. 2) består af en ring, från hvilken uppgå nio höga spetsar, hvar och en slutande med en kula. Emellan spetsarna ses en vase.
Den grefliga kronan (fig. 3) består af en ring, från hvilken uppgå åtta låga spetsar, slutande med kulor. Kring hvarje kula ses utkrusade blad. På afbildningen synas endast tre hela och två halfva blad.
Fig. 3. Fig. 4.
Den friherrliga kronan (fig. 4) består af en ring, på hvilken ligga tolf kulor eller perlor; emellan hvar tredje af dem ligger ytterligare derofvanpå en kula. På afbildningen synas sex kulor på den nedre och tre på den öfre raden.
Fig. 5. Den adliga kronan (fig. 5) är lik den grefliga, med undantag af att blad saknas på hvarannan kula. På afbildningen synas ett helt och två halfva blad samt två kulor utan blad.
2. Utländska kronor:
Österrikes kejsarekrona (fig. 6) har en med ädelstenar besatt ring, prydd med blad;
Fig. 6.
mellan dessa finnas spetsar med perlor. Öfver kronan gå tre byglar; öfverst på den mellersta står det korsprydda riksäpplet, eller globen. På sidorna är kronan hvälfd och sirad med silfver, rödt och blått samt besatt med ädelstenar.
Preussens konungakrona är alldeles lik den svenska.
Storbritanniens konungakrona har fyra byglar i kors, på hvarje bygel ett grekiskt kors och emellan dem liljetoppar. Ofvanpå kronan står riksäpplet med korset.
Frankrikes konungakrona har på ringens spetsar liljor i stället för blad och öfverst en lilja i stället för riksäpplet med korset.
Källa: Project Runeberg ·
