Sida 365
Lang ...
hvilken godkändes af båda staternas regeringar. Död i Kristiania d. 10 Maj 1861. Bland L:s många skrifter förtjena att nämnas: Fortegnelse over de i Norge udkomne böger i årene 1814 til 1831 (1832), Udtog af Norges, Sveriges og Danmarks historie (1841), De norske klostres historie i middelalderen (1847; 2:dra uppl. 1856), Diplomatarium norvegicum. Oldbreve til kundskab om Norges indre og ydre forhold, sprog, slägter, säder, lovgivning og rettergang i middelalderen (bd I--V, 1847--61, tills. med C. R. Unger; forts. af denne och H. J. Huitfeldt; bd XI utkom 1884), Norsk forfatterlexikon af J. E. Kraft. Efter forfatterens död ordnet, foröget, fortsat og udgivet (1856--63), Om de staten tilhörende prestegärde (1859), Hannibal Sehesteds copibog for året 1645 (i "Saml. til det norske folks sprog og historie", bd II--V, 1834 o. f.), Beretning om en videnskabelig reise til Nordtyskland sommeren 1844 (i "Nor" III). K. var redaktör af de fem första årgångarna af "Norsk tidsskrift for videnskab og literatur" (1847--51) och offentliggjorde der en följd af vigtiga bidrag till Norges historia i nyare tid. Derjämte var han en bland utgifvarna af den historiska källskriften "Norske samlinger", hvaraf 2 bd utkommo (1852--61).
O. A. Ö.
Lange, Ernst Karl Philipp, tysk romanförfattare, känd under skriftställarenamnet Philipp Galen (anagram af Lange), f. i Potsdam 1813, blef efter slutade studier preussisk militärläkare, 1856 stabsläkare i Potsdam och 1878 pensionerad såsom öfverstabsläkare. L. är en af de mest omtyckte och produktive romanförfattare i Tyskland. De flesta af hans underhållande och väl hopkomna, men ganska flacka romaner hafva utgått i flere uppl. Här må nämnas Der inselkönig (1852), Der irre von St. James (1853; "Dåren i S:t James", 1860), byggd på resultaten af L:s psykiatriska ungdomsstudier, Fritz Stilling (1854; "Fritz Stilling. Minnen ur en läkares lefnad", 1857), Andreas Burns (1856, med holsteinska scenerier) och Die Moselnixe (1877; "Moselnymfen", 1878).
Lange, Johan Martin Kristian, dansk botaniker, född i närheten af Fredericia d. 20 Mars 1818, blef student 1836, var 1842--44 lärare i botanik vid veterinärskolan och 1846--48 vid Sorö akademi samt blef 1851 assistent och bibliotekarie vid den botaniska trädgården i Köpenhamn. 1851--53 företog han med offentligt understöd resor i Frankrike och Spanien. Som frukter deraf utgaf han Pugillus plantarum imprimis hispanicarum (1860--65), Descriptio plantarum novarum cel minus cognitarum praecipue e flora Hispanica (1864) samt, i förening med tysken M. Willkomm, Prodromus florae Hispaniae (1861--77). Åren 1856--76 var L. direktör för botaniska trädgården samt blef 1858 docent vid "Landbohöjskolen" och fick i uppdrag att fortsätta utgifvandet af "Flora danica". 1859--83 utgaf han af detta arbete häftena 45--51 och supplementen 2--3. L:s förnämsta verk är Handbog i den danske flora (1850; 3:dje uppl. 1864). I "Meddelelser fra Grönland" (3:dje bd, 1880) har han lemnat en öfversigt af Grönlands flora. Vid Upsala universitets 400-års jubelfest (1877) kreerades han till filosofie hedersdoktor.
E. Ebg.
Lange, Henry, tysk kartograf, f. 1821, ledde 1855--59 F. A. Brockhaus geografisk-artistiska anstalt i Leipzig och är sedan 1871 föreståndare för den topografiska afdelningen af statistiska byrån i Berlin. Han har utgifvit bl. a. Schulatlas (1852), Bibelatlas (till Bunsens "Bibelwerk", 1860), Eisenbahn-, post- und dampfschiffskarte von Europa (1866; 19:de uppl. 1884), Volksschulatlas (1872; 100:de uppl. 1882) samt Karte von Liv-, Est- und Kurland (skalan 1:750,000; 2:dra uppl. 1883).
Lange, Christian Konrad Ludwig, tysk filolog och arkeolog, f. 1825, blef 1853 o. o. professor i Göttingen och derefter ordin. professor i klassisk filologi i Prag 1853, i Giessen 1859 och i Leipzig 1871. Hans vidlyftigaste arbete är Handbuch der römischen alterthümer (3 bd, 1856--71; senare upplagor af särskilda delar).
Lange, Thomas, dansk novellförfattare, f. i Köpenhamn 1829, uppfostrades i vestra Jylland samt blef student 1848 och teol. kandidat 1857, men har aldrig innehaft någon tjenst. 1883 fick han professors titel. Anonymt deltog L. i den kierkegaardska striden med Rimbrev til Defensor fidei (1855), riktadt mot en af Kierkegaards motståndare. Som följder af denna strid kan man betrakta hans första särskildt utgifna, likaledes anonyma berättelser Modeprästen (1859) och Kirken med stråtag (s. å.). Redan förut hade han, under eget namn, uppträdt med en samling skisser och dialoger, I ungdommen (1858), och sedermera utgaf han tvänne andra dylika, Småskrifter (1860) och Poetiske naturer (1863). Större uppmärksamhet väckte han dock först genom Eventyrets land (1868), en bild af lifvet och naturen vid Jyllands vestkust, i hvilken det egendomliga hos hans författarepersonlighet fullständigt framträdde, samt i synnerhet genom en större novell, Åen og havet (1870). Senare arbeten af L. äro berättelserna De lyse nätter (1875), Nyt liv (1879) och En kjärlighedshistorie (1882) samt fem samlingar mindre stycken: Romantiske skildringer (1872), Af livet og naturen (1876), Et symposion (1877), Skitser og eventyr (1881) och Sölvbrylluppet på Höjsgård (1883). -- En medfödd, genom det ständiga lifvet i det fria utvecklad förmåga att känna och åskådliggöra naturens makt öfver menniskosjälen utgör det mest framstående draget i L:s författareskap. Derifrån härleda sig en egendomlig förkärlek för sagolika motiv och situationer, trohet och lif i teckningen af alla yttre fenomen i såväl natur- som menniskoverlden och en originel framställning i ett varmt, lyriskt klingande språk. Både genom dessa egenskaper och genom en öfvervägande böjelse för att dröja vid det rena och ädla hos menniskorna står L. såsom författare i afgjord opposition mot den herskande riktningen inom den danska novellistiken, men kan dock ingalunda betraktas såsom en af den äldre, "romantiska", skolans epigoner. Flere af hans arbeten äro öfversatta på tyska. På svenska finnas "Berättelser" af Th. Lange (1858).
C. R.
Källa: Project Runeberg · ·



























