Långvingade simfoglar

Långvingade simfoglar, Longipennes, zool., utgöra en ordning inom foglarnas klass. De hafva ansigtet befjädradt, näbben hård samt utan lameller och nagel, tungan af vanlig form, halsen af medelmåttig längd, långa, spetsiga vingar, väl utbildad stjert, benen icke belägna långt bakåt samt liten och fri eller ingen baktå. -- Dithörande arter vistas i allmänhet vid hafvet, men åtskilliga träffas dock äfven vid sött vatten. De äro uthålliga, ofta ytterst snabba flygare, men simma sämre och kunna vanligen alls icke eller endast obetydligt dyka, och detta endast genom att störta sig ned ur luften. Flertalet af arterna kan med lätthet röra sig på marken. De häcka ofta kolonivis och lägga några få ägg på marken eller i någon fördjupning i klippan. Båda könen rufva äggen och bära mat till ungarna, som ofta vandra kring på marken eller simma på vattnet. De långvingade simfoglarna hafva medelmåttig eller ringa kroppsstorlek, hemta sin föda ur djurriket, äro föga skiljaktiga i sommaroch vinterdrägt samt förlora icke under ruggtiden förmågan att flyga. Könen äro lika till färgen, men ungarna skilja sig härutinnan oftast betydligt från de gamla. Köttet af de äldre är oanvändbart; somliga arters ungar kunna deremot ätas. Fjädern och dunet äro odugliga. -- Hit räknas bland svenska foglar två familjer: måsartade foglar (Laridae) och stormfoglar (Procellariidae). C. R. S.