Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Laon

Ämne: Orter i Champagne och Marne · Bayern, slagfält och franska orter

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 754–755 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Laon [lang], hufvudstad och fästning af 2:dra klass i franska depart. Aisne, på ett 181 m. högt, brant, isoleradt berg, vid franska nord- och östbanan, har ett citadell i östra delen af staden och ett stort antal från medeltiden härstammande byggnader, bland dem katedralen, en af de förnämsta skapelser af det 12:te och 13:de århundradets arkitektur i Frankrike, och S:t Martinskyrkan, äfven från 12:te årh. "Société académique" har i sitt konst- och antiqvitetsmuseum samlat många arkeologiska skatter, och kommunalbiblioteket innehåller omkr. 30,000 bd (de flesta från traktens kloster) jämte en mängd handskrifter. Staden har endast omkr. 12,000 innev, och en obetydlig industri, men är medelpunkten för handeln med väfnader från S:t Quentin, spegeloch glasvaror från S:t Gobain samt jernvaror från Folembray. -- L. befästes af romarna och kallades af dem Lugdunum clavatum. Redan 515 blef det biskopssäte. Mera allmänt bekant är L. genom den derstädes d. 9 och 10 Mars 1814 utkämpade häftiga striden mellan fransmännen under Napoleon I och den förenade schlesiska armén under fältmarskalken Blücher. Efter att hafva besegrat den ryska kåren Voronzov vid Craonne d. 7 Mars, ryckte Napoleon till anfall mot Blücher, som tagit ställning vid L., men blef efter het strid och med stora förluster tvungen att draga sig tillbaka. I fransk-tyska kriget öppnade citadellet sina portar för preussarna d. 9 Sept. 1870, och vid dessas intåg sprängdes krutmagasinet i luften (okändt af hvem), hvarvid mer än 500 pers. dödades och sårades.