Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa. År 1872 uppdrog K. M:t åt en komité att utarbeta förslag i fråga om pensionering af enkor och barn efter prestmän och elementarlärare. Med anledning af komiténs betänkande afläts till 1874 års riksdag proposition angående bildande af en pensionsanstalt för elementarlärarnas enkor och barn, ställd i förbindelse med presterskapets enke- och pupillkassa. Detta förslag förutsatte, att ett årligt statsanslag af 45,000 kr. samt en fjerdedel af stiftens emeritikassor (se Emeritus) finge tagas i anspråk för ändamålet, samt att det s. k. privilegienådåret fortfarande skulle komma enkor och barn efter elementarlärare till godo. Hufvudsakligen på grund af sistnämnda omständighet afslog riksdagen den gjorda framställningen, men förklarade sig tilllika benägen att, derest elementarlärarna ville frånträda den genom presterskapets privilegier deras enkor och barn tillförsäkrade nådårs-rätten, af statsmedel till civilstatens pensionsinrättning lemna det bidrag, som, utöfver en fjerdedel af emeritikassorna, kunde vara erforderligt för elementarlärarnas inträde i nämnda pensionsanstalt. -- Då det likväl, efter verkställd utredning, befanns att för vinnande af det af riksdagen sålunda åsyftade målet, hvarmed, enligt för civilstatens pensionsinrättning gällande grunder, måste följa beredandet af pensionsrätt för lärarna sjelfva, skulle, utöfver delegarnas afgifter och fjerdedelen af emeritikassorna, erfordras ett bidrag af statsmedel af omkr. 165,000 kr. årligen, och då dessa uppoffringar ansågos dels alltför betydliga, dels i viss mån onödiga, uppdrog K. M:t i Nov. 1876 åt en ny komité att ytterligare taga frågan i öfvervägande. Den 23 Nov. s. å. afgaf denna komité sitt betänkande, innehållande grunder för bildandet af en särskild enke- och pupillkassa för elementarlärarnas enkor och barn jämte förslag till reglemente för en sådan kassa. Komiterade föreslogo tillika, att kassans förvaltning skulle öfvertagas af direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning, hvilken direktion förklarade sig oförhindrad dertill, såvida nödiga medel till förvaltningskostnadernas bestridande ställdes till hennes förfogande. Sedan vederbörande blifvit hörda, och sedan särskildt från de lärare, hvilka voro berättigade till nådårsförmån för sina enkor och barn, förklaring infordrats huruvida de voro villiga att afstå från denna förmån mot det att tillfälle bereddes dem att ingå i en enke- och pupillkassa, byggd på de af komiterade uppställda hufvudgrunderna, samt de fleste förklarat sig benägna dertill, aflät K. M:t till 1877 års riksdag proposition i ämnet. I enlighet med denna beslöt riksdagen, under förutsättning af nådårsrättens upphäfvande, dels att såsom bidrag till pensionering af elementarlärares och seminarielärares enkor och barn bevilja ett årligt anslag af 60,000 kr. äfvensom 5,000 kr. till förvaltningskostnadernas bestridande, dels att medgifva, att den del af stiftens emeritikassor, som icke redan tagits i anspråk för bildande af presterskapets enkeoch pupillkassa, finge användas för samma ändamål. Sedan 1878 års kyrkomöte lemnat sitt samtycke till upphäfvandet af den genom presterskapets privilegier d. 16 Okt. 1723 elementarlärares enkor och barn tillförsäkrade nådårsrätten, utfärdade K. M:t d. 11 Okt. 1878 reglemente för lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa. -- Skyldighet att vara delegare i kassan åligger hvar och en, som efter reglementets utfärdande blifvit eller blifver rektor eller ordinarie ämnes- eller öfningslärare vid allmänt läroverk, folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium, Högre lärarinneseminariet i Stockholm eller vid sådan pedagogi, hvarå bestämmelserna i k. br. d. 22 Nov. 1861 ega tillämpning. Samma skyldighet åligger äfven pensionerad lärare och lärarinna, som före afskedet varit delegare i kassan. Rättighet till inträde i kassan tillkom hvarje vid reglementets utfärdande redan varande lärare och lärarinna, som tillhörde någon af de ofvan uppräknade kategorierna, under vilkor att anmälan derom gjordes före slutet af April månad 1879, och tillkommer fortfarande hvarje ordinarie lärarinna vid någon af ofvan nämnda läroanstalter, under förbehåll att anmälan derom göres inom ett år efter det hon vunnit befordran till tjensten. Pensionsafgifterna utgå a) för i tjenst varande lärare med 2 proc. af lönen i högsta lönegraden, hvilken han enligt gällande lönebestämmelser är berättigad att uppnå, b) för pensionerad lärare med 2 proc. af den pension, som han, om han innehaft lön i högsta lönegraden, varit berättigad att erhålla, c) för lärarinna i tjenst med 1 proc. af lönen i högsta lönegraden och d) för pensionerad lärarinna med 1 proc. af pensionen, beräknad efter samma grund som då frågan gäller pensionerad lärare. Pensionerna utgöra a) för enka efter i tjenst varande eller pensionerad lektor 15 proc. af lönen i högsta lönegrad, som mannen varit berättigad att uppnå, efter hvilken pensionen äfven beräknas för enka efter fast anställd rektor, som varit berättigad till högre lön än den högsta, som adjunkt eger åtnjuta, b) för enka efter annan i tjenst varande eller pensionerad ämneslärare 16 2/3 proc. af lönen i högsta lönegraden, c) för enka efter i tjenst varande eller pensionerad öfningslärare 20 proc. af lönen i högsta lönegraden, dock alltid minst 50 kr. Har delegare efterlemnat, förutom enka, ett eller flere pensionsberättigade barn, höjes pensionen för ett barn med 30 proc. och för två eller flere med 50 proc. Har delegare icke efterlemnat enka, utan endast ett eller flere pensionsberättigade barn, åtnjuter ett barn 50 proc. af enkepensionen och två eller flere denna pensions fulla belopp. Barn äro pensionsberättigade, tilldess de uppnått 21 års ålder. Dock upphör pensionsrätten för dotter, likasom för enka, så snart hon ingår äktenskap. -- Från och med år 1881 hafva äfven lärare vid de tekniska skolorna vunnit inträde i kassan och statsanslaget med anledning deraf höjts med 3,471 kr. -- Vid slutet af år 1884 hade kassan 952 delegare. Intill samma tid hade 65 pensionsbref utfärdats, af hvilka 60 voro fortfarande gällande, med en årlig pensioneringssumma af 34,301 kr. 83 öre. Kassans kapitalbehållning uppgick då till 1,175,640 kr. 18 öre. C. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa
Ämne: Skolor, skolväsen och skolbegrepp · Skolor och universitet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 434–436 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗