Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni

Originalsida 221
Originalsida 221
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 221

Länsväsende ...

Läppblomstriga, Labiatae Juss., bot., en af växtrikets naturliga familjer, som fått detta namn på grund deraf att den sambladiga blomkronan vanligen är tydligt delad i en öfre, oftast tvåflikig, och en undre, treflikig, läpp. Äfven blomfodret är ofta tvåläppigt, men kan ock vara regelbundet femtandadt eller femflikigt. Ståndarna äro 4, tvåväldiga (den bakre, femte, är felslagen), någon gång blott 2, oftast utskjutande fram under öfverläppen. Pistillen är 1 med tvåflikigt märke, och frukten består af 4 enfröiga smånötter, sittande i blomfodrets botten. De läppblomstrigas familj har sitt stamhåll i Medelhafstrakterna, men är för öfrigt utbredd öfver nästan hela jorden (icke i de kallaste jordbältena). Till densamma föras inemot 2 1/2 tusental arter, af hvilka de flesta äro örter, många halfbuskar och några träd. De kännetecknas genom fyrsidig stjelk, motsatta blad utan stipler och blommornas ställning i vanligen täta knippen, hvilka antingen skenbarligen bilda kransar i bladvecken (Linné kallade derför familjen Verticillatae), eller ock äro närmade hvarandra till ax eller långsträckta, uppräta blomsvansar i stjelkcns och grenarnas toppar. De utmärka sig genom sin rikedom på flyktiga oljor, inneslutna antingen i egna celler i bladen eller andra örtartade delar eller ock i körtelhår, som bekläda alla gröna delar. Härigenom blifva de alla starkt aromatiska, och många äro använda såsom kryddor eller till beredande af vällukter (t. ex. lavendel, patchouli m. fl.). Inemot 300 läppblomstriga örter och halfbuskar lemna droger, ofta använda i medicinen såsom lifvande, väderfördelande, magförbättrande medel. O. T. S.

Läppfiskar. Se Bergfiskar.

Läppljud. Se Labialer.

Läraremöten, sammankomster förnämligast af skollärare och lärarinnor för öfverläggning om ärenden rörande undervisning och uppfostran, lärarnas utbildning, ekonomiska förhållanden o. d. Flere slag af sådana möten förekomma i Sverige, dels af lärarna vid de s. k. allmänna läroverken (allmänna svenska läraremöten), dels af folkskolelärare och lärarinnor (allmänna svenska folkskoleläraremöten); dessutom hafva möten hållits, som varit gemensamma för de skandinaviska landen och Finland under namn af nordiska läraremöten, samt slutligen flickskolemöten för lärare och lärarinnor vid de högre flickskolorna. -- De tre första »allmänna svenska läraremötena» höllos i Stockholm Juni 1849, 1852 och 1854. Sedermera hafva dylika möten hållits i åtskilliga andra städer. Efter 1863, då det fjerde mötet af detta slag hölls (i Göteborg, med 215 deltagare), hafva allmänna svenska läraremöten regelbundet återkommit hvart tredje år, nämligen i Stockholm 1866 med 247 deltagare, i Upsala 1869 med 213, i Lund 1872 med 190, i Jönköping 1875 med 201, i Gefle 1878 med 176, i Örebro 1881 med 172 och i Stockholm 1884 med 455 deltagare. Om alla dessa möten med undantag af mötena 1852, 1854 och 1863 äro särskilda berättelser tryckta. »Allmänna svenska folkskoleläraremöten» hafva sedan 1860, då ett dylikt hölls i Arboga, regelbundet återkommit: i början hvarje år, såsom 1861 i Stockholm, 1862 i Göteborg och 1863 i Jönköping, sedermera med två eller flere års mellantid. Det senaste hölls i Upsala 1883. Berättelser om följande af dessa möten finnas från trycket utgifna, nämligen om mötet i Göteborg 1862, Jönköping 1863, Gefle 1865, Örebre 1868, Lund 1878 och Upsala 1883. -- Till det allmänna svenska folkskoleläraremötet i Örebro 1868 hade dess bestyrelse inbjudit äfven grannlandens folkskolevänner, hvilka ock deraf begagnade sig, så att mötet var besökt af 114 norrmän, 44 danskar och 6 finnar. På samma möte fattades beslut att anordna allmänna »nordiska läraremöten» vid sidan af de svenska. Det första mötet af detta slag hölls till följd af detta beslut i Göteborg 1870, det andra i Kristiania 1874, det tredje i Köpenhamn 1877, det fjerde i Stockholm 1880 samt det femte i Kristiania 1885. Dessa möten hafva i allmänhet varit talrikt besökta såväl af lärare och lärarinnor vid alla slags skolor i de nordiska landen som ock af andra för ungdomens uppfostran och undervisning intresserade personer. Talrikast besökt var mötet i Stockholm 1880, hvilket räknade ej mindre än 5,227 deltagare (3,080 svenskar, 1,273 danskar, 670 norrmän och 204 finnar). Berättelser äro utgifna öfver förhandlingarna vid det tredje och fjerde af dessa möten. -- Möten med lärare och lärarinnor vid de högre flickskolorna hafva hållits i Stockholm 1879 och i Göteborg 1882. Öfver det första af dessa är berättelse utgifven. Vid de flesta allmänna svenska läraremöten äfvensom vid de s. k. nordiska skolmötena hafva utställningar af undervisningsmateriel egt rum. C. F.

Lärareseminärium. Se Folkskolelärare-seminarium.

Lärarinneseminarium. Se Folkskolelärare-seminarium och Högre lärarinneseminarium.

Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa. År 1872 uppdrog K. M:t åt en komité att utarbeta förslag i fråga om pensionering af enkor och barn efter prestmän och elementarlärare. Med anledning af komiténs betänkande afläts till 1874 års riksdag proposition angående bildande af en pensionsanstalt för elementarlärarnas enkor och barn, ställd i förbindelse med presterskapets enke- och pupillkassa. Detta förslag förutsatte, att ett årligt statsanslag af 45,000 kr. samt en fjerdedel af stiftens emeritikassor (se Emeritus) finge tagas i anspråk för ändamålet, samt att det s. k. privilegienådåret fortfarande skulle komma enkor och barn efter elementarlärare till godo. Hufvudsakligen på grund af sistnämnda omständighet afslog riksdagen den gjorda framställningen, men förklarade sig tilllika benägen att, derest elementarlärarna ville frånträda den genom presterskapets privilegier deras enkor och barn tillförsäkrade nådårs-rätten, af statsmedel till civilstatens pensionsinrättning lemna det bidrag, som, utöfver en fjerdedel af emeritikassorna, kunde vara erforderligt för elementarlärarnas inträde i nämnda pensionsanstalt. -- Då det likväl, efter

Källa: Project Runeberg · ·