Sida 557
Matilda (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens gemål
finanserna, men nödgades på samma gång som sina partivänner afträda från den politiska skådebanan. Senare, under reaktionsåren, egnade han sig åt industriella och finansiella privatföretag, men blef 1862 främste ledamot af badiska statsministeriets finansafdelning samt chef för hofdomänkammaren och 1864 president i handelsdepartementet. Då det stortyska partiet 1866 genomdref Badens anslutning till Österrike, trädde han tillbaka, men kallades efter Preussens seger s. å. till statsminister och president för handelsoch finansdepartementen. Död 1868.
Mathyssen, Mathysz l. Mathys [matejs], Jan (ofta omtalad under den tyska namnformen Johann Mathiesen l. Matthiesen), nederländsk vederdöpare, var bagare i Haarlem, då han i Sept. 1533 kom i spetsen för de nederländske anabaptisterna och snart började uppträda såsom den profeten Henoch, hvilkens ankomst skulle inleda det tusenåriga riket. Han utsände 12 apostlar att lära och döpa samt begaf sig i Febr. 1534 till Münster, der de icketroende då förjagades, egendomsgemenskap delvis infördes, alla böcker, utom bibeln, brändes m. m. I ett utfall, som han i fanatisk hänryckning företog mot den belägringshär, hvarmed den flyktade biskopen inneslutit sin upproriska stad, stupade han, i April 1534. Hans maka och anseende tog Johan af Leiden i arf på grund af en »uppenbarelse». Jfr Anabaptister.
Matico, Herba matico Ph. Su., farmak., består hufvudsakligen af blad med inblandade yngre stjelkstycken och blomkolfvar af en i Syd-Amerikas varmaste land samt på Cuba inhemsk buske, Piper angustifolium R. et P., 3 à 4 m. hög, hörande till nat. fam. Piperaceae Rich., kl. Diandria L. (Tetrandria Auct.). De yngre grenarna äro håriga, bladen läderartade, spiralställda, 15--25 cm. långa, kortskaftade, ovalt aflånga eller nästan lansettlika, men med hjertlik bas, spetsiga, smånaggade, undertill filthåriga, fjädernerviga, med ett finmaskigt nervnät. Blommorna äro samkönade och sitta å långa smala kolfvar. Frukten är ett kantigt, glatt, enfröigt bär. Drogen kommer i handeln vanligen sammanpressad i större eller mindre kakor, hvilka, då de sönderkrossas, afgifva en aromatisk lukt. Smaken är kryddlik och bitter. En snarlik drog, men mindre hårig och med mindre framspringande nervnät, fås af Piper aduncum L., hvilken växer i Brasilien, nordliga Syd-Amerika, Vestindien och Mejico. Drogen innehåller en tjockflytande, blekgrön, flyktig olja, som under förvaring stelnar med kristalliniskt utseende, och har drogens lukt samt kamferlik smak. Derjämte finnes ett grönt, mjukt harts, maticin (ett bitterämne), samt garfsyra. Medlet anses verka sammandragande och exciterande samt nyttjas in- och utvärtes, mest i form af infusion, mot blödningar och slemflöden. O. T. S.
Matière [-tiär], Fr. (af Lat. materia, ämne), var (i ett sår).
Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor, 2, och Matilda, tyska furstinnor, 1.
Matilda (Maud), engelska furstinnor:
1. M., Vilhelm Eröfrarens gemål, dotter af grefve Balduin V af Flandern, fick i sitt år 1054 ingångna gifte 11 barn, bland hvilka märkas konungarna Vilhelm den röde och Henrik I samt hertig Robert II af Normandie. Död 1083. Man har tidigare utan skäl velat sätta hennes namn i förbindelse med tillkomsten af den ryktbara Bayeux-tapeten. -- 2. M., Henrik I:s gemål, var dotter af skotske konungen Malcolm III och hans drottning, Margareta den heliga, samt förmäldes 1100. För sina dygder blef hon, liksom modern, af den romerska kyrkan räknad bland helgonen. Hon dog 1118, d. 30 April, hvilken dag är hennes åminnelsedag. Med sin make hade hon en son, Vilhelm, hvilken drunknade 1120, och dottern Matilda (se M. 3). -- 3. M., Henrik I:s och den föregåendes dotter, för en kort tid (1141--42) Englands herskarinna, f. 1102, d. i Frankrike 1167, förmäldes 1114 med kejsar Henrik V (d. 1125) och 1127 med Gottfrid Plantagenet, hvilken 1129 af sin fader, Fulco, öfvertog styrelsen öfver grefskapet Anjou. Hennes första äktenskap var barnlöst; i det senare födde hon 1133 sonen Henrik (sedermera engelske konungen Henrik II Plantagenet). Se vidare England, sp. 543.
Matilda, markgrefvinna af Toscana, kallad den stora grefvinnan, f. 1046. d. 1115, var dotter till markgrefve Bonifacius och blef förmäld med hertig Gozelo af Nedre Lothringen, som 1076 mördades. Hon herskade öfver Modena, Reggio, Parma, Piacenza, Mantua, Verona och de flesta städer i Toscana samt egde stora gods i Lothringen. Sin ryktbarhet i historien har hon vunnit genom det kraftiga understöd, som hon skänkte påfven Gregorius VII under hans strid med kejsar Henrik IV. Hon var egarinna till slottet Canossa, dit kejsaren vallfärdade för att tigga påfven om förlåtelse (1077). Hennes trupper försvarade 1081--84 Rom mot den kejserliga hären. Af politiska skäl ingick hon 1090 äktenskap med den 17-årige hertig Welf af Bajern. M. var utmärkt både genom sin duglighet såsom regentinna och genom sitt ädla hjerta. Sina vidsträckta besittningar, de sedermera s. k. matildiska godsen, testamenterade hon till påfvestolen. Derigenom gaf hon anledning till en efter hennes död utbrytande strid emellan påfven och kejsar Henrik V, som ansåg sig hafva bättre rätt till dessa landområden. Striden slutade emellertid till påfvestolens fromma.
Matilda (Mathilde), tyska furstinnor:
1. M. (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens gemål, härstammade från en ansedd sachsisk slägt och förmäldes 909. Krönikorna prisa henne för qvinliga fullkomligheter. I sin öfverdrifna frikostighet mot kyrkan ådrog hon sig efter sin gemåls död (936) motstånd af sina två äldre söner, Otto I och Henrik, hertig af Bajern. Förutom ännu en son, ärkebiskop Bruno af Köln, skänkte hon sin make två döttrar. Hon dog i det af henne stiftade klostret Quedlinburg 968 och blef senare kanoniserad. Hennes dödsdag, d. 14 Mars, är hennes
Källa: Project Runeberg ·
