Sida 558
Matildiska godsen ...
åminnelsedag. -- 2. M., abbedissa i Quedlinburg, den föregåendes sondotter, kejsar Otto I:s och Adelheids dotter, f. 955, erhöll i slutet af 997 ledningen af riksärendena för den tid hennes brorson, Otto III, skulle vara frånvarande uti Italien. M. dog emellertid redan d. 7 Febr. 999. -- 3. M., tysk kejsarinna, Henrik V:s gemål. Se Matilda, engelska furstinnor, 3.
Matildiska godsen. Se Matilda, markgrefvinna af Toscana.
Matiné (Fr. matinée, egentl. förmiddag), musikalisk eller dramatisk tillställning, som eger rum före middagen, i Sverige vanligen omedelbart före middagstiden. Jfr Soaré.
Matjord, benämning på det öfre, med mylla bemängda jordlagret. Det är ur detta jordlager, som de odlade växterna under den första perioden af sitt lif hemta sin väsentliga näring (deraf namnet), och af matjordens djup och öfriga beskaffenhet är växtodlingens framgång i hög grad beroende. Jfr Alf.
Matlag, kamer., hushåll såsom grund för utgörande å landet af vissa skatter, besvär o. d. I samma mening brukas ordet rök. Ingendera benämningen förekommer i de gamla lagarna, men en motsvarighet finnes der i uttrycket »disk och duk», hvilket i flere sammansättningar och betydelser (t. ex. bo på eller hafva hushåll å en viss ort, hafva eget eller med andra gemensamt hushåll, äta vid eget eller samma bord) användes för att beteckna hushållet såsom grund for vissa legala förhållanden och jämväl i fråga om vissa bördors utgörande. Särskildt må erinras om stadgandet i konung Kristofers landslag (B. 21: 4) att skyldighet att hålla vargnät och deltaga i skallgång skulle åligga alla dem, som hade »ko och so» samt egde »disk och duk», d. v. s. hvarje jordbrukare med eget hushåll. Bland de bestämmelser, som 1734 års lag (23 kap. byggningabalken) införde i stället för den sistnämnda, var äfven den, att till häradsskall borde komma en man från hvart »matlag». Enahanda föreskrift träffas i samma balks 15 kap. i afseende å skogseld, och dess 26 kap. stadgade, att vid byggande af kyrka och af fattigstufva dagsverken skulle utgöras »efter matlagen». Dessförinnan hade redan i författningar på 1600-talet bestämts, att lagmans- och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta) skulle utgå »efter rök». I reglementet af d. 20 Nov. 1741 rörande nämnda ränta brukas uttrycken »matlag», »rök» samt »egen disk och duk» omvexlande i samma betydelse. En föreskrift i k. br. af d. 3 Aug. 1762 att kaplanslönen skulle utgå efter matlag upphäfdes redan 1766. Enligt k. br. af d. 17 Febr. 1786 och Krigskoll, kung. af d. 6 April s. å. bör inom hvarje län allmänna strömrensningen fördelas å de länets innevånare, som »hafva matlag». -- Med matlag torde i författningarna afsetts endast sådana hushåll, der husfadern ej stod i enskild tjenst. Ehuru väl flere stadganden gifvits rörande rätta förståendet af ifrågavarande begrepp, är det dock ganska sväfvande. Då de på »matlag» grundade bördorna bort för hvarje matlag utgöras med lika belopp, utan afseende å husfaderns ekonomiska ställning, är denna skattegrund naturligtvis i hög grad olämplig och orättvis. Dess användning har ock alltmera minskats. Sedan lagmans- och häradshöfdingeräntan längesedan afskaffats, 23 kap. byggningabalken upphäfts samt dagsverkens utgörande efter matlag till fattigstufvu- och kyrkbyggnad enligt förord. af d. 4 Nov. 1876 och lagen af d. 12 Juni 1885 icke vidare ifrågakommer, torde numera inga andra onera än biträde vid skogseld samt allmänna strömrensningen hvila på matlagen. 1885 års riksdag anmodade emellertid regeringen om förslag till ny lag i sistberörda ämne. -- En viss legal betydelse har »eget matlag» erhållit jämväl i fattigvårdslagstiftningen (se Fattig, sp. 1061). C. O. M-n.
Matlagning. Se Kokkonsten.
Matlagspenningar, kamer., i södra Sverige använd benämning å den forna lagmans- och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta). C. O. M-n.
Matledsqvistar, bot., är egentligen benämningen på qvistarna af bittersötan (Solanum dulcamara L.), men användes äfven om Svensk kaprifolium (Lonicera periclymenum L.). O. T. S.
Matlock [mä'tlåck], stad i engelska grefskapet Derby, vid Derwent och Midland-jernvägen, 27 km. n. om staden Derby. 4,396 innev. (1881). Bomullsspinneri, pappersbruk, blygrufvor. Omkr. 2,5 km. s. om staden ligger vid Derwent badorten M., med 3 källor af 20° C. värme.
Mato Grosso, provins i Brasilien, begränsad i v. (mot Bolivia) af Paraguay och Madetras biflod Guapore samt i ö. (mot prov. Parana, São Paulo och Goyaz) af Parana och Rio Grande l. Araguaya. Det är näst Amazonas Brasiliens största provins; dess areal beräknas till 1,379,650 qvkm. (ungefär 3 gånger Sveriges storlek), men befolkningen utgör endast omkr. 72,000 pers. (5 pers. på 100 qvkm.). Vattenskilnaden emellan de mot n. och s. löpande floderna är en slingrande bergås af i medeltal 900 m. höjd; för öfrigt består landet öfvervägande af grässlätter (campos). Endast floddalarna hafva skog och bördig mark. Provinsens hufvudort är Cuyaba. Af öfriga städer är Villa Bella do M. (förr provinsens hufvudstad) den största, men nu afsigkommen, sedan guldgrufvorna i trakten öfvergifvits.
Matolja. Se Olivolja.
Matotsjkin sjar, sund emellan norra och södra Novaja Zemlja, ett af inloppen till Kariska hafvet. Längden utgör omkr. 100 km., bredden 4--13 km.
Mátra, berggrupp i ungerska komitatet Heves, utgör en sydlig gren af Central-Karpaterna och öfvergår i s. omedelbart till det ungerska slättlandet. M. är en vulkanisk trakytmassa, som når en höjd af 1,007 m.
Matrah. Se Maskat.
Matrand, gård i Eidskogs socken i Norge, 24 km. från riksgränsen. Den 5 Aug. 1814 stod der en träffning emellan en norsk kår, under öfverstelöjtnant Krebs, och en svensk under generalmajor Gahn af Colquhoun. Den senare lyckades att med en ringa styrka verkställa ett
Källa: Project Runeberg ·
