Sida 513
Martin den helige ...
underverk. Gregorius af Tours, en af M:s efterträdare på biskopsstolen, skref om dessa underverk två böcker »Miracula S:ti Martini», hvilka ännu finnas i behåll. Klodvig och frankerna ansågo sig hafva M. att tacka för segern öfver vestgoterna år 507. Han blef det frankiska rikets och sedermera Frankrikes högt vördade skyddspatron. Hans med kapuschong (capa) försedda munkkåpa förvarades såsom en dyrbar helgedom i frankiske konungarnas hofkapell och medfördes på härnadståg såsom underpant för segern. Den fördragsamme biskopens graf blef 1562 uppbruten af fanatiska hugenotter, som offrade hans qvarlefvor åt lågorna, S. F. H.
Martin den helige. Se Martin, påfrar, 1, och Martin af Tours.
Martineau [-nå], Harriet, engelsk skriftställarinna, född d. 12 Juni 1802 i Norwich, Norfolk, tillhörde en unitarisk, från hugenotterna härstammande familj och åtnjöt en lärd uppfostran. Hon hänvisades till studier genom en alltmer utvecklad döfhet och till författareskap genom sin familjs inträffade obestånd. Med största nit arbetande på sin utbildning, offentliggjorde hon först en uppbyggelsebok, dernäst ett antal berättelser och uppsatser, i hvilka hon förfäktade kroppsarbetarnas sak. Sedan denna tid åsyftade hon med sina flesta skrifter filantropiska samhällsreformer, i synnerhet på det ekonomiska området. Grundlighet, stor uppriktighet samt en ovanlig förmåga af både klar tankegång och allmänfattlig framställning äro egenskaper, som ställt henne vid George Eliots sida i allra främsta ledet bland detta århundrades qvinnor i England. Till en början företog miss M. det lika nya som svåra värfvet att inskärpa nationalekonomiens grundsanningar medelst populära berättelser, i Illustrations of political economy (9 bd, 1832-34; 2:dra uppl. 1859; »Statshushållningen, framställd i exempel», 1834--36), som öfversattes på flere språk. Af samma art voro Illustrations of taxation (1834) och Poor-law and paupers (s. å.). Kort derefter gjorde hon en längre resa i Förenta staterna. En bland frukterna deraf är boken Society in America (1837; »Samhällslifvet i Amerika», 1843--44). Hennes från barndomen svaga helsa var nu bruten. Hon låg till sängs 1839--44, men botades fullständigt genom animal magnetism. Om hennes själs spänstighet trots sjukdomen vittna de förträffliga romanerna Deerbrook (1839) och The hour and the man (1840; 3:dje uppl. 1873; skildrande negerupproret på Haiti), flere berättelser för barn samt skisserna Life in the sick-room (1844), vekare insatser i hennes eljest nyktert rationalistiska skriftställeri. Berättelserna Forest and game tales (3 bd, 1845) rörde sig kring de forna jagtlagarnas förhatliga beskaffenhet. En resa, som miss M. företog till Levanten, gaf upphof åt arbetet Eastern life, present and past (3 bd, 1848; ny uppl. 1875), i hvilket hon bebådar sin frisägelse från all positiv religion. I Letters on the laws of man's nature and development (1851; bref, som vexlats emellan henne och en mr Atkinson) tog hon steget fullt ut till filosofisk ateism. Knappast mindre förtrytelse än denna bok väckte Positive philosophy (1853; 2:dra uppl. 1874), en redig framställning af Comtes läror. Ett bland miss M:s förnämsta arbeten är History of England during the thirty years' peace 1816--46 (2 bd, 1849--50; ny uppl. i 4 bd, 1877--78). Vidare märkas Household education (1849; 4:de uppl. 1864), i hvilket verk rationella uppfostringsgrundsatser utvecklas, British India (1851), Letters from Ireland (1852), England and her soldiers (1859; förslag till en armé-reform), Health, husbandry and handicraft (1861), förutom resehandböcker, vägledningar i hushållsvärf, artiklar i »Westminster review» och i »Once a week» samt de ypperligt skrifna Biographical sketches (1869; 4:de uppl. 1876), som först voro införda i »Daily news». Miss M. afled d. 27 Juni 1876 på sitt landtställe, Westmoreland. »Memorials of Harriet M.» (sjelfbiografi) utgafs 1877, i 3 bd. -- Hennes broder James M. (f. 1805) är en framstående teologisk skriftställare.
Martinez de Campos y Anton, Arsenio, spansk general och statsman, f. 1834, deltog 1859 i kriget mot Marokko samt var åren 1864--70 kommenderad såsom öfverste på Cuba. Återkommen derifrån, kämpade han i spetsen för en brigad emot karlisterna. Efter konung Amadeus' fall (1873) häktades han, men försattes 1874 i frihet. Såsom divisionschef deltog han å nyo i striden mot karlisterna samt förvärfvade sig genom tapperhet och duglighet stor popularitet inom armén. I slutet af året gjorde han i Sagunto ett »pronunciamento» och utropade drottning Isabellas son, prins Alfons, till spansk konung. Sedan han lyckats befästa dennes välde, utnämndes han till generalkapten öfver hela armén (1876). Följande år dämpade han genom sina kraftiga åtgärder upproret på Cuba, men då regeringen icke gillade hans tillvägagående, trädde han d. 7 Mars 1879 sjelf i spetsen för ett kabinett, i hvilket han tillika var krigsminister. Han måste dock redan d. 9 Dec. s. å. nedlägga sin portfölj. Äfven 1881--83 var M. krigsminister, i Sagastas ministère.
Martinez de la Rosa, Don Francisco, spansk statsman och skald, f. i Granada 1789, blef 1808 professor i filosofi och literatur i sin födelsestad. Såsom Granadas representant i cortes (riksdagen) 1813 utvecklade han en nitisk verksamhet och blef äfven vald till församlingens president. Efter restaurationen 1814 kastades han, jämte åtskilliga andra liberala medlemmar af cortes, af Ferdinand VII i fängelse och deporterades derefter till Afrika. Till följd af Riegos uppror 1820 återfick han friheten, valdes s. å. å nyo till cortes' president och kallades 1822 till ministerpresident. Hans försök att mäkla fred emellan de »servile» och de liberale lyckades icke, utan ådrog honom både konungens och folkets missnöje. Han måste nedlägga sitt ämbete och blef kort derefter vid fransmännens invasion 1823 förvisad ur landet. Under de följande 10 åren vistades han uti Italien, Frankrike och England, sysselsatt med literära arbeten. Återkommen till Spanien efter konung Ferdinands död, 1833, kallades han af
Källa: Project Runeberg ·
